Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sluta stötta Bolsonaros skurkar

När Sveriges och Europas näringsliv ser möjligheten att öka försäljningen av bilar och andra industriprodukter väger klimatfrågan, den biologiska mångfalden och hotet mot ursprungsbefolkningen lätt, skriver Mikael Sundström.
När Sveriges och Europas näringsliv ser möjligheten att öka försäljningen av bilar och andra industriprodukter väger klimatfrågan, den biologiska mångfalden och hotet mot ursprungsbefolkningen lätt, skriver Mikael Sundström. Bild: Foto: Leo Correa/TT/AP

Dagens ETC.

Någonstans måste det finnas en moralisk gräns även för råa ­ekonomiska intressen. Att inte ge exportkrediter till företag som sannolikt kommer att medverka till ytterligare skövling av ­världens antagligen viktigaste ekosystem borde vara en självklarhet, när EU och Sverige förhandlar om handelsavtal med Brasilien. Det skriver Mikael Sundström från Jordens vänner.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Samtidigt som Brasiliens storbönder och Bolosonaroanhängare angriper ursprungsbefolkningar och anlägger bränder i Amazonas för att utöka sina jordbruks- och betesmarker, så förhandlar EU, med svenska kommissionären Cecilia Malmström i spetsen, fram ett nytt handelsavtal som ska underlätta importen av nötkött och jordbruksvaror från samma land.

Det så kallade Mercosur-avtalet mellan EU och de sydamerikanska länderna Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay kan inte ses som något annat än ett officiellt godkännande av Bolsonaros brutala politik. När Sveriges och Europas näringsliv ser möjligheten att öka försäljningen av bilar och andra industriprodukter väger klimatfrågan, den biologiska mångfalden och hotet mot ursprungsbefolkningen lätt.

Naturligtvis finns det skrivningar kring miljö- och klimat i Mercosuravtalet. Men som så många gånger förr är det handelsreglerna som styrs i detalj medan miljö- och klimatfrågorna är av luftig policykaraktär, utan några bestraffnings­mekanismer.

Nu har både Frankrikes president Macron och Irlands premiär­minister Varadkar hotat med att inte godkänna avtalet när EU ska fatta sitt slutgiltiga beslut. Men vår egen statsminister och riksdags­oppositionen tassar på tå.

Den svenska politikerbänken och näringslivet är uppenbart beredda att tolerera mycket för möjligheten att öka exporten till Latinamerikas största ekonomi. När den svenska staten genom utrikesdepartementet anordnar så kallade innovationsveckor i Brasilien är det ökat handelsutbyte som står i centrum. Samtidigt som Bolsonaros regering öppnar för vägbyggen och gruvdrift i centrala delar av Amazonas backar Svenska exportkreditnämnden upp stora svenska leverantörer till gruvindustrin, för att de ska kunna öka sin försäljning i Brasilien.

Igen finns här vackra ord om miljö och uppföljning, men alla med insyn i vad som nu händer i Brasilien och hur hårt trycket är på att öppna nya gruvor i Amazonas, vet att risken är mer än uppenbar att dessa leverantörer av gruvutrustning direkt eller indirekt kommer att medverka till ännu mer skogsskövling och markstölder. Vi har ju tyvärr också sett tidigare exempel på hur Svenska exportkreditnämnden totalt struntar i klimatkonsekvenserna och påverkan på ursprungsbefolkning kopplade till det stöd de ger.   

Vid sidan av de anlagda skogsbränderna i Amazonas sker nu en ökad förföljelse av urfolken i regnskogen. Jordens Vänners samarbetspartners i Brasilien vittnar om ökat våld riktat mot urbefolkning och de organisationer som stöttar dem. Bolsonaro har liknat ursprungs­befolkningen vid djur på ett zoo och öppnat upp både för tvångsförflyttningar och för en ökad tillgång till vapen för ranchägare.

Att Bolsonaros retorik och politik hotar människor, djur och hela vädersystem intimt kopplade till Amazonas råder ingen tvekan om. Därför är det skrämmande att den svenska regeringen, staten och näringslivet inte agerar. Någonstans måste det finnas en moralisk gräns även för råa ekonomiska intressen. Att inte ge exportkrediter till företag som sannolikt kommer att medverka till ytterligare skövling av världens antagligen viktigaste ekosystem borde vara en självklarhet. Att inte skriva under ett handels­avtal som belönar de skurkar som nu tänder eld på Amazonas borde vara en annan.