Debatt: Skriv av skulderna föratt bromsa klimatkrisen

Skuld är oförenlig med en rättvis klimatomställning. Struktur­anpassning och skuldåterbetalning placerar fattiga länder i globala syd i händerna på multinationella företag som pushar för utvinning av fossila bränslen. 2021 spenderade 34 av världens fattigaste länder mer än fem gånger så mycket pengar på skuldbetalning som på att skydda sin befolkning från klimatkrisens effekter, något som slår hårdast mot globala syd samtidigt som dessa länder bidragit minst till att orsaka klimatkrisen klimat­påverkan. En skuldavskrivning är nödvändig för att möjliggöra en rättvis klimatomställning.

Internationella valutafonden och Världsbanken började under 80-talet skapa lånpaket för länder i Latinamerika och delar av Afrika, en satsning som enligt Internationella valutafonden skulle få igång låntagarländernas ekonomi. Lån­paketen innebar krav på omfattande privatiseringar av statliga tillgångar, avregleringar av landets ekonomi och nedskärningar i offentlig sektor, inom så kallade Struktur­anpassningsprogram. Detta har i praktiken lett till att den offentliga sektorn i låntagarländer försvagats och sådant som inte värdesätts av marknaden bortprioriterats.

Många av de här länderna har blivit tvungna eller pressade till att tillåta internationella företag att använda fossila bränslen och territoriets naturresurser på katastrofala sätt men också behövt ta fler lån för att klara sig, vilket kanske syns tydligast och mest brutalt i och med covid-19-pandemin. I och med en växande skuldkris har länder i globala syd idag svårt att säkerställa basala behov såsom utbildning och sjukvård – mycket stora delar av deras budget går istället till återbetalning av skulder till Internationella valutafonden, Världsbanken och privata långivare.

Enligt en analys av Jason Hickel är de tidigare G8-länderna skyldiga till 85 procent av världens koldioxidutsläpp. Hela globala nord är enligt samma analys ansvarig för 92 procent av koldioxidutsläppen, medan många länder i globala syd hållit sig väl inom sin beskärda del. Rika länder har en klimatskuld till globala syd – för utsläppen och för hur våra länder bidragit till förstörelsen av ekosystem i globala syd.

Rika länder i globala nord besitter en klimatskuld till länder i globala syd, för utsläppen och för hur våra länder bidragit till förstörelsen av ekosystem i globala syd. De låntagande länderna i fråga ses som besittande massiva finansiella skulder till rika länder som tidigare brutalt utnyttjat dem och deras resurser, men kan inte betala av dem utan att förstöra sina ekonomier och ekosystem.

Att avskriva dessa finansiella skulder är en del av att betala till­baka våra länders klimatskuld, avsluta denna orättvisa och möjliggöra för faktiskt agerande på klimatkrisen.

Många av de lån som idag innebär enorma skulder för länder i globala syd gavs till diktaturer och det var tydligt att låntagarländerna inte skulle klara av att betala tillbaka. De är med andra ord juridiskt oklara och skulderna stryper länder i globala syd istället för att bidra till den ekonomiska stabilisering de uttryckligen var menade att göra. Detta i kombination med klimatkrisens eskalering och globala nords klimatskuld bör göra det klart att det är dags att på allvar ta upp den avskrivningskampanj som bedrevs med stor energi under 90-talet. Det är dags att omvandla klimatskulden till klimataktion.