Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Skapa ett RUT för sociala tjänster

Bild: Bild: Privat

ETC nyhetsmagasin.

Likt Selma Lagerlöf i boken ”Nils Holgerssons underbara resa” där Sveriges städer, sjöar och berg ses från ett fågelperspektiv har jag under två år rest genom vårt land och upplevt den sociala geografin, från Umeå i norr till Malmö i söder till Hjällbo i väst till Gotland i öst.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Jag har besökt ett stort antal orter och städer och mött stort engagemang och vilja bland civilsamhällets människor, tjänstemän och politiker att arbeta för ett samhälle där det finns plats för alla, även för de som står allra längst från arbetsmarknaden. Men jag har också mött de stora behoven som finns och det polariserade landskapet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Möjligheten till min sociala Holgersson-färd har jag fått genom det Europeiska socialfondsprojektet Yalla Sofielund där en av mina uppgifter har varit att sprida kunskapen om Yalla Trappan-modellen till andra delar av Sverige men också som ordförande i den ideella föreningen Yalla Trappan. Föreningen är ett kvinnokooperativ och ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) vilket betyder att samhällsnyttan och medlemsnyttan går före vinstintressen. Yalla Trappan har nu över 30 anställda kvinnor som tidigare haft försörjningsbidrag. Vi har verksamhet inom städ, catering, lunchservering och sömnad på fyra platser i Malmö. Alla inkomster återförs till verksamheten så att fler kan anställas.

Vad är det då jag möter på min resa?

Över hela landet genomförs dagligen insatser och arbeten för ett mer socialt hållbart samhälle. Jag ser hur hoppet tänds i invandrarkvinnors ögon när jag talar om Yalla Trappan. Vi kan inspirera och ge av våra erfarenheter, men hårt arbete och samverkan lokalt återstår. Vi kan göra samma här säger kvinnorna i Rinkeby, Vårby, Norrköping, Borlänge, Alvesta, Sjöbo och Östersund. Yalla Trappan integrerar, försörjer och inspirerar kvinnor från alla världens hörn och är ett exempel på att ASF skapar stor samhällsnytta. Men effekterna av ASF verkar långt utanför själva verksamheten. Kvinnornas egenförsörjning från avtalsenliga löner och demokratiska medverkan i företaget skapar en självkänsla som likt ett moln blir till ett föredöme och inspiration för barn, övrig familj och närsamhället.

Men jag ser även mörka moln i form av ett mer polariserat land där det finns krafter som utnyttjar det faktum att vi är alla olika. De som har ett syfte med att skapa ett vi och dom och frammana rädslor och rädda människor tar sällan rätt beslut och sluter sig kring det egna och stänger ute det som dom upplever som främmande. Men det främmande är redan här sedan länge.

Ett ASF är inte som vilket företag som helst och kommer aldrig att vara det. Tanken är i stället att vi är ett komplement i samhället för dem som annars hade stått utanför arbetsmarknaden. Även om det primära syftet för ASF inte är att skapa vinster skapar ett fungerande socialt företag miljonvinster för samhället i form av mindre ekonomiskt bistånd, mer skatter in till staten, friskare liv för de anställda och i förlängningen positiva effekter på familj och närsamhälle.

Men om det är så bra varför finns det så få hållbara ASF?

Vid mina besök blir jag förtvivlad över hur olika intressen, regelverk och prestige sätter käppar i hjulen för samverkan mellan det offentliga, privata och ASF. Jag hör historien om diakonerna i Alingsås som anmäldes för otillåten konkurrens av ett privat vårdbolag. Jag ser hur kommunala tjänstemän tvekar och känner osäkerhet inför att skapa idéburna offentliga partnerskap.

Staten och kommunerna betalar varje år stora summor till människor som står utanför arbetsmarknaden.

Varför inte använda en del av dessa belopp till ASF?

Det är helt orimligt att vi behandlas skatte- och regelmässigt precis som vilket företag som helst, när vi inte är det. Yalla Trappan och många ASF har sin största verksamhet gentemot offentliga och privata företag vilket innebär att de aldrig kan göra anspråk på Rut- eller Rot-avdrag. ASF måste betala full arbetsgivaravgift trots att de bara arbetar för sina egna medlemmar.

Varför inte ändra i dessa bestämmelser och underlätta för ASF?

Jag hade önskat att makthavande hade sagt, se till att ni samverkar, släpp in den idéburna sektorn som bär på viktiga framtidsvisioner och som mot alla odds kämpar med att driva arbetsintegrerande sociala företag. Låt oss få ta del av den stora samhällsvinst våra företag bidrar med.

Hur gör vi då praktiskt?

• Låt ASF betala halva arbets­givaravgiften!

• Låt inte konkurrensbestämmelser skrämma kommuner och landsting till tystnad och feghet av rädsla för otillåten konkurrens, skapa ett undantag för ASF!

• Ge ASF ett eget Rot eller Rut, liksom den privata bygg-, städ- och reparationssektorn nu åtnjuter – skapa ett Sot som både offentliga och privata företag kan använda när de köper tjänster av ASF.

• Utveckla regelverket med nya sociala klausuler och reserverade kontrakt.

Låt oss tillsamman bygga ett samhälle där alla har ett anständigt liv och som håller i generationer.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.