Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Skär inte i biståndet – för Sveriges trygghet

Bild: Fernando Vergara/AP/TT

Dagens ETC.

Människorättsförsvarare världen över möts ofta av hot och våld. Från allt från auktoritära stater, beväpnade grupper och illegala skogsskövlare till radikaliserade individer. Under 2021 dödades minst 358 människorätts­aktivister, enligt en analys av HRD Memorial. Mördade för sin kamp för allas våra fri- och rättigheter. Behovet av stöd är både akut och långsiktigt. Här har Sverige en viktig roll att ­spela, ett ansvar vi inte har råd att backa från.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Respekten för mänskliga ­rättigheter världen över är på tillbakagång. Även här i Sverige behöver alltmer kraft läggas på att försvara ­rättigheter vi redan har, snarare än att utveckla dem. Auktoritära styren vinner mark på bekostnad av demokrati och mänskliga rättigheter.

I omvärlden ser vi bland annat den repressiva situationen i Ryssland, och hur den bidrog till invasionskriget i Ukraina. Människorättsorganisationer har stängts ner, oberoende medier tystats, och individer ­fängslats med stöd av nya repressiva ­lagar. Lagar som går på export. ­Auktoritära ­ledare, som Daniel Ortega i ­Nicaragua, kopierar dem rakt av. Där fängslade myndigheterna samtliga presidentkandidater från ­oppositionen inför valet 2021, och stängde ned i princip alla oberoende civilsamhällesorganisationer.

När repressiva regimer ­inspireras av varandra behöver människorättsförsvarare göra detsamma. Därför anordnar Civil Rights Defenders just nu en internationell konferens för människorättsförsvarare, ­Defenders’ Days, i Stockholm. Under en vecka samlas 200 ­personer som arbetar för mänskliga rättig­heter. Här möts bland andra ­hbtqi-aktivister, urfolks- och, ­miljöaktivister och jurister.

De har en sak gemensamt – att de utför ett av världens viktigaste, och farligaste, arbeten.

Hit kommer Mariia Sulialina. Bara 26 år gammal fick hon hela sitt liv förändrat när de ryska styrkorna invaderade Ukraina. I dag arbetar hon med att dokumentera krigsbrott mot barn och unga.

Vi möter också Burcu Bingöllü, som arbetar med ­demokratiseringen av Turkiet. Så sent som i mitten av september var Burcu själv en av 15 personer som greps under en fredlig protest i Istanbul, anordnad av anhöriga till personer som försvann i polisförvar under 1990-talet.

Här finns Angela Maldonado. Hon arbetar mot illegal handel med vilda djur och växter i ett av världens farligaste länder för rättighetsförsvarare – Colombia. Där har i skrivande stund 135 aktivister mördats i år. Två aktivister med nära kontakt till Civil Rights Defenders – William Pedraza, som kämpade mot drogsmuggling och sexuell exploatering i Amazonas och José Avelino Ortíz som ­arbetade för mänskliga rättigheter i det konflikthärjade gränsområdet mot Venezuela.

Inom kort får Sverige en ny regering som ser ut att ledas av Moderaterna. Partiet gick till val på att skära kraftigt i svenskt bistånd och har den uttryckliga ambitionen att styra om biståndet till att fokusera mer på humanitärt katastrof­bistånd, vilket riskerar leda till mindre resurser för de som arbetar för demokrati och mänskliga rättig­heter. Med sig har de Sverige­demokraterna, som säger sig värna svenska intressen på hemmaplan.

Men Sveriges intressen är ­globala. Vi lever alla tryggare i en mer demokratisk värld. Och för att nå dit behöver vi långsiktiga och förebyggande insatser. Den demokratiska utvecklingen är beroende av de modiga människor som fortsätter slåss för våra mänskliga rättigheter trots riskerna. Som Mariia, Angela och Burcu.

Vi vet att svenskt bistånd är effektivt. Det ser vi varje dag i vårt arbete. Och vi ser också hur behovet ökar. Vi uppmanar därför den kommande regeringen – skär inte i biståndet. Att satsa på det svenska biståndet är att stå i solidaritet med dem som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter världen över. Och det är att värna svenska intressen.