Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sätt en global basinkomst på agendan

Madrid, april 2020. I Spanien testas basinkomst som ett medel mot massfattigdom, men inga planer har officiellt gjorts av någon av världens ledande organisationer för hur man ska stoppa prognoserna för de globala siffrorna, skriver Astrid Paulsson.
Madrid, april 2020. I Spanien testas basinkomst som ett medel mot massfattigdom, men inga planer har officiellt gjorts av någon av världens ledande organisationer för hur man ska stoppa prognoserna för de globala siffrorna, skriver Astrid Paulsson. Bild: Foto: Paul White/AP/TT

ETC nyhetsmagasin.

300 000 som hotas dö dagligen i svält kan inte vänta. Hur vi assisterar dem i den här krisen kommer påverka hur världen i stort reser sig efter corona, även Sverige, skriver Astrid Paulsson, som efterlyser en global basinkomst.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Enligt en rapport från World Food Program (WFP) kommer coronaviruspandemin sannolikt att fördubbla antalet akut hungriga i världen i år. Rapporten visar hur viruset tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att bromsa spridningen kommer att förvärra omständigheterna för människor som bor i redan krigs- och fattigdomsdrabbade länder.

En ”ny era” av fattigdom parallellt med coronaviruskrisen börjar nu synas. Detta innebär att årtiondens framsteg av fattigdomsbekämpning nu ligger i riskzonen att helt raseras, visar en rapport från FN:s universitet United Nations University (UNU).

Forskare från UNU hävdar att mer än en halv miljard människor kommer kastas in i fattigdom till följd av krisen. Detta är enligt WFP:s analys 300 000 människor som kommer att svälta ihjäl varje dag de nästa tre månaderna, om inte längre. Washington Post rapporterar att detta är enorma antal människoliv som kommer gå till spillo i jämförelse med de nu 21 000 människor som dör av svält globalt dagligen. Detta är en katastrofal ökning som pekar på de antal människoliv som nu hotas av svält i ett tretal dussin länder världen över. Värst drabbade väntas Yemen, Venezuela och många delar av Afrika, främst Sub-Sahara.

Världsbanken rapporterar att 23 miljoner i Afrika söder om Sahara och 16 miljoner i Sydasien kommer att tvingas möta extrem fattigdom på grund av den pågående krisen.

Redan före utbrottet av Corona rapporterade World Poverty Clock att den globala fattigdomsminskningen drastiskt minskade och sätter miljoner i extrem fattigdom, där Nigeria sägs vara värst drabbat. Takten för arbetet för fattigdomsminskning har saktat ned med två femtedelar sedan 2017.

Samtidigt härjar idag i Afrika ett gräshoppsutbrott att hota matförsörjningen över hela Afrika. Lokala skördar förväntas bli helt förstörda, och utbrotten sägs vara tjugo gånger värre än tidigare upplevt på kontinenten. Detta sägs påskynda hungerpandemin nämnvärt skriver The Guardian.

Medan tänkare som ekonomiprofessor och filosof Amartya Sen försöker uppbåda en intellektuell dialog om ett hopp om en global politisk förändring, subsideras flygplanstrafik och fossila bränslen världen över och ledare prioriterar företag med skyddspaket. Krigsdrabbade Yemen står och skriker efter hjälp i en svältkatastrof tillsammans med ett ohanterbart virus och ingen medveten samordning av hjälp dit den mest behövs tycks i sikte.

Andy Sumner vid FN skriver ”Våra uppskattningar visar att oberoende av sceenariot kan den globala fattigdomeen öka för första gången sedan 1990” .

I Spanien testas basinkomst som ett medel mot massfattigdom, men inga planer har officiellt gjorts av någon av världens ledande organisationer för hur man ska stoppa prognoserna för de globala siffrorna.

Världsbanken förutspår att FN:s mål för att upphöra med hunger i världen redan osannolikt skulle uppnås, och att de globala fattigdomsmålen om att fattigdomen skulle utrotas 2030 inte kommer att uppnås.

De krispaket som nu lanseras världen över visar tydligt att ekonomin för att hantera krisen finns. Industriländer som Sverige har möjlighet att stärka sina internationella humanitära interventioner, sätta en global basekonomi på agendan, se till att krispaket riktas dit de mest behövs samt vara med och stärka samhällens egna krafter att resa sig i svåra tider som vi nu möter.

300 000 som hotas dö dagligen i svält kan inte vänta. Hur vi assisterar dem i den här krisen kommer påverka hur världen i stort reser sig efter corona, även Sverige.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00