Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sänk arbetstiden – för klimatets skull

Tidigare har vi sänkt arbetstiden med motiv om att klara livspusslet, vara bra föräldrar och ge individen mer frihet att råda över sin egen tid. Det är dags för en ny säkning, med motivet att kunna leva mer hållbara liv, skriver Frida Johnson (MP).
Tidigare har vi sänkt arbetstiden med motiv om att klara livspusslet, vara bra föräldrar och ge individen mer frihet att råda över sin egen tid. Det är dags för en ny säkning, med motivet att kunna leva mer hållbara liv, skriver Frida Johnson (MP). Bild: Bild: Hasse Holmberg/TT

Dagens ETC.

Minskad stress, fler jobb, ingen onödig konsumtion. Framför allt skulle minskad arbetstid innebära en vinst för klimatet, menar Frida Johnsson (MP).

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Minskad stress, fler jobb, ingen onödig konsumtion. Framför allt skulle minskad arbetstid innebära en vinst för klimatet, menar Frida Johnsson (MP).

I Sverige har vi sänkt arbetstiden i flera omgångar. I början av 1900-talet låg veckoarbetstiden på mellan 55–60 timmar i Sverige. År 1920 kom den högsta tillåtna veckoarbetstiden att bli 48 timmar. Under den senare hälften av 1900-talet skedde en successiv arbetstidsförkortning till först 45 timmar, sedan 42,5 timmar och slutligen 40 timmars arbetsvecka. Antalet semesterdagar har också stegvis ökat från fyra dagar på 30-talet till dagens fem veckor. Föräldraledigheten har gradvis höjts från sex månader på 70-talet till dagens 16 månader. Pensionsåldern har sänkts från 67 till 65 år. Dessa förändringar har skett genom politiska reformer där man sett bättre arbetsvillkor och kortare arbetstid som en del av välfärdens utveckling.

Trots det möts förslag om ytterligare arbetstidsförkortning ofta med stor skepsis eller förlöjliganden. Ett vanligt argument är att det skulle undergräva vår ekonomi och välfärd. Men tittar man runt om i Europa finns idag flertalet länder där antalet arbetade timmar per arbetare är lägre än i Sverige. Länder med hög nivå av välfärd och god ekonomi som till exempel Danmark, Norge, Holland, Belgien och Schweiz.

Att arbetstidsförkortning automatiskt skulle leda till en försämrad välfärd eller ekonomi stämmer helt enkelt inte.

 

Rätt genomförd kan arbetstidsförkortning snarare hjälpa oss att lösa olika samhällsproblem: stress och utbrändhet, arbetslöshet, överkonsumtion, höga klimatutsläpp och ojämlikhet. Inte minst kan det frigöra tid för sådant vi helst av allt vill göra – det är svårt att tänka sig en mer kraftfull frihetsreform än att ge människor ökat inflytande över sin tid, och därmed sina liv.

I tider av ökande konsumtion och rekordnivåer av globala koldioxidutsläpp bör vi förutsättningslöst överväga alla reformer som kan minska vår klimatpåverkan och våra ekologiska fotavtryck. Livsstilen hos en genomsnittlig svensk leder idag till utsläpp motsvarande tio ton koldioxid per år, enligt Naturvårdsverket. Det är minst fem gånger mer än vad som är ekologiskt hållbart.

En studie från Chalmers tekniska högskola visar att en arbetstidsförkortning till 35 timmar kan minska klimatpåverkan med omkring 10 procent – än mer vid en ännu större arbetstidsförkortning. Det beror på att löneökningar då istället växlas in i mer tid istället för att tas ut via ökande konsumtion. Personer som arbetar kortare dagar har enligt studier även generellt mindre klimatpåverkan, mer fritid verkar ge förutsättningar för en mer hållbar livsstil.

Det finns fler skäl till att arbeta mindre. De senaste hundra åren har vi sett en enorm teknikutveckling som inneburit att många arbetstillfällen försvunnit, samtidigt som befolkningen ökar. Det har lett till hög arbetslöshet för stora grupper medan de som har anställning jobbar allt mer. Arbetstidsförkortning leder inte automatiskt till fler jobb, men rätt genomförd kan det hjälpa oss att dela på jobben. När Frankrike i slutet på 90-talet införde 35-timmarsveckan samt politiska incitament för att anställa fler och motverka övertidsuttag räknade officiella källor att det skapade omkring 350 000 nya jobb.

Vissa grupper av arbetstagare i Sverige med betungande arbetsförhållanden – såsom skiftarbetare inom industrin – har redan genom kollektivavtal fått en kortare arbetsvecka än 40 timmar. Liknande avtal finns för journalister, försäkrings- och banktjänstemän. Avtal om arbetstidsförkortning tenderar att komma till stånd i branscher med ett relativt högt löneläge och där majoriteten arbetar heltid. I låglönebranscher och verksamheter där många arbetar deltid är intresset och möjligheterna att driva frågan inte lika stora. Mer än en tredjedel av alla kvinnor i Sverige arbetar deltid medan endast en av åtta män gör det. Om arbetstiden för heltidsarbetande sänktes skulle skillnaden i arbetstid mellan kvinnor och män minska. Därmed skulle åtminstone förutsättningarna förbättras för en jämnare fördelning av ansvaret för hem och familj.

 

Flertalet länder i Europa har redan sänkt sin arbetstid mer än i Sverige och här finns modeller vi kan dra lärdom av. Holland har sedan år 1998 en lag som ger alla heltidsanställda rätt att sänka arbetstiden med 20 procent, och alla deltidsanställda rätt att gå upp till heltid om inte arbetsgivaren kan visa att det skulle få orimliga konsekvenser. För att göra arbetstidsförkortning till ett attraktivt val har deltidsarbetare likvärdiga rättigheter som de som arbetar heltid när det kommer till olika förmåner, trygghetssystem och befordringar.

Frankrike genomförde i slutet på 90-talet och början på 2000-talet två arbetstidsreformer som innebar införande av 35-timmarsvecka. Majoriteten av fransmännen ansåg att arbetstidsförkortningen hade en positiv inverkan på deras liv. Det var framför allt grupper med stor kontroll över sin arbetstid, medel- och höginkomsttagare som var positiva till reformen. Arbetstagarna kunde ta ut sin extra tid genom kortare arbetsdagar, lediga halvdagar eller mer semester. Systemet var dock impopulärt hos många arbetsgivare och en stor del av reformen har tagits bort. Dock har varken president Chirac eller Sarkozy vågat ta bort 35-timmarsnormen som har stort stöd hos allmänheten. En av de första åtgärder François Hollandes socialistiska regering gjorde var att införa beskattning av övertid (som överstiger 35 timmar i veckan) för att på så sätt stävja övertidsuttaget.

Även Belgien har gått lagvägen och reglerat normalarbetstiden till 38 timmar per vecka. De flesta andra länder har tagit olika steg för att gradvis sänka arbetstiden genom förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund. Dessa inkluderar Holland (36- eller 38-timmarsvecka), Danmark (37-timmarsvecka) eller Norge (37,5 timmars vecka) och Tyskland som har 35 timmar per vecka i flera sektorer genom fackliga avtal.

Det finns även andra sätt att sänka arbetstiden. I Sverige har föräldrar sedan länge rätt att arbeta deltid fram till dess att barnet fyller åtta år. I Österrike och Belgien har man även rätt att gå ned i arbetstid när man blir äldre, arbetare över 55 år har rätt att gå ned till som minst halvtid. Medan arbetare i Sverige har rätt till fem veckors semester har de i Danmark och Tyskland sex semesterveckor i snitt. Och medan Sverige avskaffade friåret, som gav en arbetstagare rätt att vara ledig ett år mot att en arbetslös kommer in på arbetsmarknaden, har länder som Finland, Belgien och Österrike infört just den möjligheten med olika utformning.

Det diskuteras ibland om vad som är det bästa sättet att genomföra arbetstidsförkortning – genom lagar som stiftas av politiker eller genom överenskommelser bland arbetsmarknadens parter. Historien från Sverige och exemplen från andra länder visar att det oftast behövs både och. Lagstiftning är viktig för att ge även svagare grupper på arbetsmarknaden rätt till kortare veckoarbetstid eller exempelvis fler semesterdagar. Men som i Frankrike måste det finnas stor flexibilitet utifrån den enskilda arbetsplatsen via avtal, samt politiska incitament att anställa fler och motverka att förkortningen äts upp av övertid.

Arbetstidsförkortningens motståndare pekar gärna på kostnaderna men talar tyst om de samhällsekonomiska vinsterna av att arbeta mindre. Att som idag skapa jobb till vilket pris som helst, där vissa arbeten sliter både på miljön och människor, är varken mänskligt eller ekologiskt hållbart. Att fördela arbetsbördan mer jämnt mellan befolkningen, och låta en del av produktionsvinsterna i samhället komma arbetstagare till del genom kortare arbetstid, skulle vara ett sätt att stävja fördelningskrisen och snarare underlätta möjligheten att finansiera välfärden i framtiden.

Ett flertal studier visar hur en minskning av antalet arbetade timmar kan leda till en minskad miljöpåverkan med betydande utsläppsminskningar. Det är viktiga fakta i en tid då våra konsumtionsutsläpp fortsätter att öka, trots larm om att klimatfrågan blir allt mer akut.

Tidigare har vi på olika sätt sänkt arbetstiden med motiv om att klara livspusslet, vara bra föräldrar och ge individen mer frihet att råda över sin egen tid. Det är dags att fortsätta sänka arbetstiden, denna gång också med motivet att kunna leva mer hållbara liv.