Säg nej till finskt kärnkraftsbygge

Region Västerbotten bör verka för ett fortsatt kärnkraftsfritt Bottenviken för att värna vår och kommande generationers hälsa och länets känsliga miljö nu och för framtiden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i länet.

En av regionens visioner är ”Blå tillväxt som drivkraft i kvarkenregionen – att med regional och lokala initiativ göra Kvarken till en framgångsregion”. Dessa ambitioner omfattar kultur, odling, fiske, livsmedelsframställning, turism och besöksnäring. Allt detta bygger på de förutsättningar som länets marker och vatten ger.

Länsstyrelsen i Västerbotten bör också verka för ett fortsatt kärnkraftsfritt Bottenviken för att värna vår och kommande generationers hälsa och länets känsliga miljö nu och för framtiden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i länet! Länsstyrelsens verksamhet rör frågor som miljö, natur, näringsliv, krisberedskap, integration och samhällsplanering. Visionen är ”Tillsammans gör vi det hållbara möjligt”. En hållbar utveckling förutsätter ett fortsatt kärnkraftsfritt Bottenviken.

Bottenvikens innanhav längst upp i Östersjön är en världsunik brackvatten- och landhöjningsmiljö med ett dokumenterat sårbart och mycket känsligt ekosystem. Bottenvikens hav, kust och skärgård är ett känsligt område med höga natur- och kulturvärden som Sverige har högt uppställda miljömål för.

Det finsk-ryska kärnkraftverk, som planeras på den låglänta udden Hanhikivi i Pyhäjoki kommun på finska sidan Bottenviken, kommer att bli ett fullskaligt miljöexperiment med långtgående negativa konsekvenser för miljö och hälsa. Ryska statliga Rosatom är enskilt största ägaren i Fennovoima och finansierar byggandet med ryska statliga lån. Rosatom bygger reaktorn, mellanlagret, hamnen, vattenkylningen, med mera. Rosatom levererar ett upparbetat bränsle. Hur det kraftfulla ryska engagemanget kan komma att påverka säkerhetsläget i regionen är en öppen fråga. Exempelvis skulle mellanlagring av livsfarligt utbränt kärnbränsle ligga intill Bottenvikens strand i minst 70 år eftersom slutförvaring påbörjas tidigast 2090. Först 2040 bestäms platsen för ett slutförvar.

Fortfarande saknar Fennovoima tillstånd att bygga kärnkraftverket. Finlands regering tar det ödesdigra beslutet tidigast 2018. Flera finska institutioner har kritiserat projektet. Finlands Strålsäkerhetscentralen (Stuk) har uttryckt oro över Fennovoimas säkerhetskultur och nyligen beställt en utomstående expertutredning av Teknologiska forskningscentralen VTT. Detta kan fördröja beslutet.

Hittills har 14 Norrlandskommuner med tillsammans mer än 520 000 invånare tagit avstånd från kärnkraftverket. I Västerbotten är det Skellefteå, Robertsfors, Umeå och Vännäs som på olika sätt tagit avstånd från kärnkraftsbygget. I flera samråd enligt Esbokonventionen har svenska kommuner, myndigheter, organisationer och allmänhet framfört mängder av kritiska synpunkter till Finland. Sveriges Nordkalottkommitté är en av många ideella organisationer som har yttrat sig kritiskt mot både kärnkraftverket och ett slutförvar i närheten av Pyhäjoki. Man är ”särskilt oroliga över att Rosatom är engagerat både som kärnkraftsbyggare, kärnvapenproducent och storägare i Pyhäjokiprojektet”.