Debatt: Därför strejkar vi för klimatet

Allt för länge har klimatkrisen handlat om privatpersoners konsumentval, om att byta sina glödlampor eller börja källsortera. Under tiden har världens företag ökat sina koldioxidutsläpp med 65 procent sedan 1990, enligt rapporter från FN:s klimatpanel.

Världens ledande klimatforskare säger nu i princip samma sak som vi syndikalister alltid har sagt; Systemet som bygger på en evigt växande vinst är problemet. Ett system som tillåter ett hänsynslöst missbruk av planetens naturresurser. Medan Amazonas jättelika lungor står i brand sviker världens ledare än en gång de yngre generationerna genom sin totala handlingsförlamning som avslöjar de verkliga maktstrukturerna i vårt samhälle. Den ekonomiska makten.

Från de stora fackföreningarna får vi bevittna ett tragiskt ointresse för att tillmötesgå klimatrörelsens rop på hjälp. Argument som att inte urvattna strejkvapnet hörs från företrädare från LO. Istället förespråkar de dialog med företag som håller på att förstöra planeten för oss alla. Men så länge som ekonomin och ägandet inte är demokratiserat kommer ingen grön kapitalism att lösa några problem.

Varför är LO så rädda för att strejka? Varför är de så ovilliga att delta i en kamp som berör oss alla?

Att SAC går ut i strejk som enda fackförening i Sverige kommer inte att rubba maktförhållandena på arbetsmarknaden och inte heller kommer vår strejk att sänka några stora klimatbovar. Men att kämpa i motvind är något som vi syndikalister har tvingats bli experter på. Vi vill med denna klimatstrejk, som sker samtidigt över hela världen, visa den unga klimatrörelsen att de inte står ensamma. Vi vill visa för dagens ungdomar, som så osjälviskt lägger studiebehov åt sidan för allas överlevnad, att det åtminstone finns en fackförening som tar deras kamp på allvar. Och om sanningen ska fram vill vi använda det initiativ som klimatrörelsen nu bygger för att koppla ihop kampen för ekonomisk demokrati med kampen för en ekologiskt hållbar produktion.

Tanken är att om vi producerar för att stilla behov så ligger det i vårt eget intresse att inte förgifta marken vi odlar på, skogen vi är beroende av och vattnet vi behöver för vår överlevnad. Det är när dessa saker likställs med vilken handelsvara som helst som produktionsförhållandena i bästa fall blir sekundära efter kravet på en ständig ekonomisk tillväxt.

Att en handfull människor nu äger mer än resten av jordens befolkning tillsammans är en fråga som inte går att särskilja från frågan om klimatet. Båda frågorna handlar om vilket system vi vill bygga för hela samhällets bästa. Demokrati handlar om att fördela makt för att fatta legitima beslut på en bred grund. Ekonomi handlar om hushållning av jordens gemensamma resurser. Ekonomisk demokrati handlar därför om möjligheten att fördela jordens resurser så rättvist och legitimt som möjligt.

LO med sin toppstyrda struktur är inte en förening av och för arbetare. En riktig fackförening är inga andra än vi som arbetar och våra kollegor på arbetsplatsen. SAC Syndikalisterna är en medlemsstyrd fackförening och vill vi strejka så strejkar vi. Det kan ingen fackpamp i världen sätta stopp för!

Tiden för förändring är nu! Klasskamp är inte längre endast kampen om produktionsmedlen. Det är kampen för planetens överlevnad.