Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Så växer förortens frustration

”Skjutningar, bilbränder, explosioner, knivdåd och polisinsatser klistras upp på löpsedlarna i versaler, medan de bakomliggande orsakerna till frustration och utanförskap sällan behandlas närmre”, skriver debattören.
”Skjutningar, bilbränder, explosioner, knivdåd och polisinsatser klistras upp på löpsedlarna i versaler, medan de bakomliggande orsakerna till frustration och utanförskap sällan behandlas närmre”, skriver debattören. Bild: Bild: Claudio Bresicani/TT

Dagens ETC.

”Vi skulle vilja se en utveckling där regeringen betonar en socialt ansvars­tagande politik.”
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det pratas mycket just nu om bilden av förorten. Allt som oftast målas en mycket negativ bild upp av människors framtidshopp och drömmar. Skjutningar, bilbränder, explosioner, knivdåd och polisinsatser klistras upp på löpsedlarna i versaler, medan de bakomliggande orsakerna till frustration och utanförskap sällan behandlas närmre

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Här är några exempel på de problem vi dagligen möter i vårt arbete på Förortsjuristerna i Rinkeby – problem som ofta ligger till grund för den frustration som talas om:

1. Avsaknad av tilltro till myndigheter. I många grupper finns det en avsaknad av tilltro till myndigheter som grundar sig i att man kommer från områden där erfarenheter med myndigheter sällan varit positiva. Förtryckarregimer där diskriminering och korruption är vanligt gör att utgångspunkten i kontakt med myndigheter blir att man bör hålla sig undan dem. Inter­aktion mellan den enskilde och myndigheter kan därför komma att präglas av rädsla snarare än förståelse. Möjligheten att tillvarata sin egen rätt är starkt förknippad med en tillit till myndigheter och en tro på att de i första hand finns till för att hjälpa sina medborgare. Emellertid kan dåliga upplevelser sätta djupa spår i människor. Därför är det extra viktigt att myndigheter i sina inledande kontakter med sådana människor är extra tydliga med vad syftet med kontakten är, att den enskilde förstår vad kontakten innebär och att det inte uppstår språkbarriärer som förvränger eller försvårar dialogen mellan dem. Följaktligen kan din första kontakt med svenska myndigheter sätta tonen för hur din relation till dem kommer att se ut även i fortsättningen. Det är en möjlighet för Sverige att visa sina bästa sidor i form av socialt ansvarstagande, om vi genom de första myndighetskontakterna ger ett förtroendeingivande och rättvist intryck.

2. Skuldsättning. Skuldsättningsproblematiken har ökat markant de senaste åren. Människor hamnar i skuldfällor som de har svårt att ta sig ur. Med en låg tillit till myndigheter kan det innebära att man hamnar efter med betalningar. En utebliven betalning till Kronofogden kan resultera i en betalningsanmärkning, som påverkar din framtida rätt till lån och anställning. Det blir alltmer vanligt att arbetsgivare under anställningsprocessen gör en koll i belastningsregister, där en belastning kan innebära att man går miste om tjänsten. Det blir ett sorts moment 22. Människor blir skuldsatta och får betalningsanmärkningar för att de inte hittar anställning, men för att hitta anställning och betala skulder måste de vara fria från betalningsanmärkningar. Språkbarriärer i kontakt med myndigheter kan leda till missuppfattningar och fel. I de flesta fall av socialt bistånd behöver den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande och bidra till sin egen utredning för att handläggaren ska kunna ta ett beslut. Om handläggaren anser att den sökande inte bidragit tillräckligt mycket till sin egen utredning, kan sökandens begäran om stöd avslås. Dessvärre saknas vägledning i lagen om innebörden av att ”bidra till sin egen utredning”, vilket innebär att bedömningen av rätt till bistånd kan bli godtycklig och variera stort från fall till fall.

3. Problem med uppehållstillstånd. För att få uppehållstillstånd i Sverige, krävs det att du ska ha styrkt din identitet (undantagsvis gjort den sannolik). I huvudsak bör identiteten vara styrkt genom id-handling, men visst utrymme ges till den muntliga utredningen. Oftast innebär en oförmåga att styrka identitet ett avslag. Kravet på styrkt identitet drabbar vissa grupper hårdare än andra. Främst gäller det medborgare från Somalia. Det beror på att dokument om medborgares identitet sedan 1991 är så gott som omöjliga att få tag på. I de fall sökande från Somalia kan uppvisa dokument från hemlandet kan de avfärdas i bevishänsyn med motivationen att de ”med stor sannolikhet är baserade på muntliga uppgifter”. Identitetsproblematiken innebär även att somalier under asylprocessen inte kan få arbetstillståndsundantag. Det går heller inte att verkställa utvisningar till Somalia, efter som det inte finns någon mottagande myndighet i landet eller att säkerhetssituationen inte tillåter det. Detta resulterar i att många somalier i Sverige bokstavligt talat befinner sig utanför systemet. Eftersom det inte går att verkställa en utvisning till Somalia, innebär det att man ända stannar kvar i landet utan möjlighet till arbete, sjukvård eller sociala skyddsnät.

Det har i samhällsdebatten den senaste tiden talats mycket om att skärpa till reglerna för asylsökande, och att man måste höja straffskalorna för vissa brott. Detta, trots att straffteorin så gott som enhälligt säger att höjda straff inte sänker brottsfrekvensen. Sådana åtgärder tar endast itu med symptomen av problemen, snarare än dess orsaker.

Vi skulle vilja se en utveckling där regeringen betonar en socialt ansvarstagande politik över en retributivistisk, som inriktas på orsakerna bakom problemen snarare än dess konsekvenser.

00:00 / 00:00