Debatt. .

2019-06-13 11:28
Foto: Shutterstock, Salvatore Di Nolfi/TT/AP
Puffetikett
Dagens ETC

Rädda vår mat – satsa på kvinnliga småbönder

Just nu står Stockholm i centrum för alla som är intresserade av att lösa en av vår tids största utmaningar: Hur förändrar vi vårt livsmedelsystem så att det respekterar både människors hälsa och vår miljö? Lösningen finns hos de små, ofta kvinnliga, jordbrukarna. Nu måste världen våga satsa på dem, skriver Ertharin Cousin före detta verkställande direktör för Världslivsmedelsprogrammet.

Denna vecka samlas tusentals beslutsfattare och innovatörer för årets EAT Food Forum. Med idéer som rör allt från labb-odlat kött, till klimatsmart jordbruk och innovativa finansieringsmetoder, kommer deltagarna tackla frågan om hur vi förändrar vårt livsmedelssystem för att uppnå bägge dessa mål.

Dessa diskussioner är brådskande. Med ökande utmaningar kring övervikt och fetma i utvecklade länder, såväl som fortsatta problem kring undernäring i utvecklingsländer, visar den information vi har tydligt att felnäring är ett stort problem. En ny rapport från EAT-Lancet Commission Summary Report on Healthy Diets from Sustainable Food Systems ger en vision om hälsosam kost som håller sig inom vår planets gränser. För många av oss ger den bekanta råd som vi har hört tidigare: mer grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och nötter, och mindre rött kött, socker och bearbetat spannmål. Det är fascinerande att en diet som är utformad för oss människors bästa hälsa också är en diet som är optimal för vår planet.

För att ta itu med utmaningarna kring undernäring krävs det att vi skapar hållbara och tillgängliga livsmedelssystem även utanför Europa och Nordamerika. Med bara ett drygt decennium kvar för att uppnå FN:s Globala mål för hållbar utveckling håller det andra av de sjutton målen – att avskaffa hunger – på att tappa mark.

Om de globala målen ska kunna uppnås krävs djärva och akuta åtgärder. Men vad betyder egentligen detta? Det betyder att vi behöver innovativa lösningar som kan säkerställa både livsmedelssäkerhet och näring på ett miljövänligt sätt, och till de samhällen som behöver dem mest.

Den privata sektorn har möjlighet att spela en viktig roll i utvecklandet av dessa lösningar. Nya tillvägagångssätt har redan resulterat i betydande förändringar – till exempel kring digitala verktyg som säkerställer jordbrukares finansiering och tillgång till marknader, insatsvaror i jordbruket som ökar produktionen, livsmedelsprodukter med högre näringsinnehåll, och teknologi som förbättrar spårbarhet inom lagring och leveranskedjor. Tyvärr behöver de flesta av dessa lösningar fortfarande byggas ut och nå fler i de samhällen som är hårdast drabbade av undernäring och fattigdom.

För att utnyttja privatsektorns innovationskraft har vi inte råd att förbise en av de största aktörerna i livsmedelssystemet: jordbrukare. Småjordbruk producerar 80 procent av maten i Afrika söder om Sahara och i Asien. I många områden är majoriteten av dessa jordbrukare kvinnor, och de är ofta både innovatörer och entreprenörer som behöver ytterligare stöd.

En av dessa hårt arbetande jordbrukare är Amina i Abuja, Nigeria, som säljer tomater på den lokala marknaden för att försörja sin familj. Utan kylförvaring måste dock allt som inte säljs kastas bort varje dag. En lokal kvinnlig entreprenör – Olayemi – såg problemet som en möjlighet. Hon utvecklade en liten kylförvaringsenhet som använder sig av förnybar energi och digital teknik. Olayemi kämpar dock med att locka till sig finansiering från investerare som är försiktiga med högriskmarknader och nya entreprenörer. Samma problem stöter vi på även bland etablerade företag inom livsmedels- och jordbrukssektorn. Detta är särskilt fallet på tillväxtmarknader, där det saknas lämplig finansiering för att kunna stödja en utveckling av lösningar med stora effekter. Under tiden fortsätter Aminas tomater att förfaras i den heta solen.

Ett växande antal innovativa finansieringsmekanismer växer fram för att möta detta behov. Under det senaste decenniet har The Global Agriculture and Food Security Program (GAFSP) framgångsrikt finansierat marknadsbaserade initiativ längs med hela jordsbrukssektorns värdekedja. Ett exempel hittar vi i Bangladesh, där Renu Bala gick från dörr till dörr med målet att bilda ett kvinnligt mjölk-kooperativ. GAFSP och dess partners arbetade direkt med kooperativet för att bygga både en kunskapsbas och kompetens som hjälpte kvinnorna att säkra företagslån med låga räntor. Detta ledde i sin tur till betydande förbättringar av både deras avkastning och av livsmedelssäkerheten. Kooperativet började sälja mjölk av bättre kvalitet till högre priser till lokala butiker och livsmedelsföretag, vilket ledde till högre inkomster och stora samhällsförändringar.

Det finns också andra organisationer som håller på att utveckla innovativa finansieringsverktyg. Global Alliance for Improved Nutrition (GAIN) jobbar med att utforska nya typer av finansiering för företag som arbetar med att säkra tillgången till mer näringsriktig mat i länder som drabbats hårt av undernäring. Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) lanserade nyligen The Agri-Business Capital (ABC) Fund, som är inriktad på små och medelstora företag som arbetar med att förbättra produktivitet och välstånd på landsbygden. Allt fler privata investerare vänder också sin uppmärksamhet mot livsmedelsindustrin. Aktörer som Rise, Root Capital och Village Capital finansierar alla jordbruksföretag med bredare samhällsnytta.

Om vi ska kunna säkerställa alla människors tillgång till näringsriktig mat krävs det fler incitament för att locka investerare. Detta betyder att vi måste börja se på fattigdom som mer än ett politiskt eller filantropiskt problem, och istället se det som en potentiell marknadsmöjlighet. Vi behöver också förstå att det är bråttom.

Om vi vill förändra livsmedelssystemet i grunden måste vi kombinera finansiella lösningar med effektiva politiska beslut och investeringar, kontinuerlig innovation och forskning såväl som starka samhällsbaserade åtgärder. Samarbete behövs bland alla berörda parter för att kunna implementera storskaliga åtgärder – inklusive politiker, den privata sektorn, internationella organisationer och givare, forskning och akademi, jordbrukare och konsumentföreningar.

Jag tror på att innovatörer som Amina och Renu Bala är nyckeln till att säkerställa att alla på vår jord kan ha tillgång till tillräckligt mycket näringsrik mat. På EAT Forum, där många av dessa parter samlas, måste vi gå längre än teoretiska diskussioner om att förändra livsmedelssystemet och istället fokusera på hur vi kan förbättra det på mycket mer praktiska sätt med investeringar, policy och partnerskap.

Ertharin Cousin 
Distinguished Fellow i The Chicago Council on Global Affairs och före detta verkställande direktör för Världslivsmedelsprogrammet.