Debatt. .

2015-05-01 07:33
"Vi måste begränsa visstiderna och satsa mer på en bättre arbetsmiljö efter flera år av minskade resurser", skriver Karl-Petter Thorwaldsson. Bild: Claudio Bresciani/TT
"Vi måste begränsa visstiderna och satsa mer på en bättre arbetsmiljö efter flera år av minskade resurser", skriver Karl-Petter Thorwaldsson.

Om vi ska rädda jobben måste vi våga tänka stort

De välkomna satsningarna i vårbudgeten är ett viktigt steg mot en ny färdriktning för Sverige. Men om vi ska klara löftet om att ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 krävs mer än så. På första maj demonstrerar vi för en politik med fokus på fler och tryggare jobb och utbyggd välfärd, skriver LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I år är det 125 år sedan människor i vårt land för första gången firade arbetarrörelsens internationella högtidsdag. I Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg, Sundsvall, Gävle, Kristianstad, Linköping och Lund samlades tiotusentals arbetare för att demonstrera för ett samhälle där människovärdet inte räknades i pengar.

På Ladugårdsgärde i Stockholm var de 50 000 som bland annat fick lyssna till August Palm. Jag påminns om honom varje dag när jag går till jobbet, han står ju som staty utanför LO-huset. För det som August Palm sade vid det där förstamajtalet 1890 var egentligen något alldeles oerhört: ”Du som är en vanlig arbetare är lika mycket värd som ägaren av fabriken där du sliter varje dag.” Det var den insikten som bar de som byggde folkhemmet och det är den insikten som bär oss än idag.

Om de som demonstrerade 1890 hade kunnat vara med oss idag hade de fått uppleva ett helt annat samhälle. Men det finns också sådant de skulle känna igen. För även idag utnyttjas anställda och även idag förnekas människor rätten till arbete och egen försörjning. De senaste åren har vi dessutom sett hur utvecklingen drivits tillbaka, mot ökad otrygghet, växande fattigdom och vidgade klassklyftor.

Det är nu bara ett drygt halvår sedan vi fick en socialdemokratiskt ledd regering.

Det var ett hårt arbete som låg bakom den segern. Men en del av glädjen från valnatten förbyttes i oro och besvikelse när alliansen och Sverigedemokraterna tillsammans såg till att Sverige fortfarande regeras på alliansens budget, alltså samma budget som väljarna sade nej till i september.

Vi har nu möjligheten att börja vrida utvecklingen åt rätt håll igen. I regeringens vårbudget finns viktiga satsningar på infrastruktur, bostäder, välfärd och utbildning. Den bortre parentesen i sjukförsäkringen försvinner, du ska inte längre straffas för att du blir sjuk utan få stöd och hjälp att komma i arbete igen. Och äntligen kan vi börja reparera a-kassan. I september höjs taket från 680 kronor till 910 kronor. Och så finns det de som säger att det inte finns skillnader i politiken?

Idag, på första maj, kan vi alltså glädjas åt att Sverige äntligen kan byta färdriktning, men ändå är det bara början. I valrörelsen gick vi ut tillsammans, hela arbetarrörelsen, med ett tydligt löfte: År 2020 ska Sverige ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det har vi lovat och det ska vi hålla. Men om vi ska klara det löftet räcker inte de välkomna satsningarna i vårbudgeten. De är ett första steg, men det krävs mer. Från LO:s sida lyfter vi särskilt fram fyra områden.

För det första behöver Sverige en mer expansiv ekonomisk politik med investeringar i bostäder, infrastruktur och välfärd. Ingen ska vara öppet arbetslös i mer än 180 dagar. Och inga ungdomar ska vara arbetslösa mer än 90-dagar innan de erbjuds jobb, praktikplats eller utbildning.

För det andra måste vi skapa en bra och trygg sjukförsäkring med fokus på rehabilitering. Det skapar en bro till framtiden, bidrar till tillväxt och till att fler kan komma tillbaka till arbete. Det är bra att regeringen gett besked om att den bortre tidsgränsen ska bort. Utförsäkringarna måste upphöra. Men vi måste också höja taket i sjukförsäkringen och se till att vi får en hållbar överenskommelse om rehabilitering mellan staten och arbetsmarknadens parter.

För det tredje måste vi fortsätta att förbättra arbetslöshetsförsäkringen. Trygga människor bidrar till omvandling och förändring. En bra arbetslöshetsförsäkring är också en garant mot en lågproduktiv låglönemarknad och motverkar klyftorna i samhället. Därför är vårbudgetens satsning på a-kassan viktig. Men nu måste vi gå vidare så att de allra flesta verkligen får 80 procent av sin förlorade inkomst i ersättning. Taket måste indexeras så att det följer prisutvecklingen och reglerna ändras så att fler är försäkrade.

Sist men inte minst är det dags att stärka den svenska modellen och skapa en tryggare arbetsmarknad. Vi måste begränsa visstiderna och satsa mer på en bättre arbetsmiljö efter flera år av minskade resurser.

Det är för en sådan politik LO och förbunden demonstrerar på första maj. För en socialdemokratisk politik, med fokus på fler jobb, tryggare jobb och utbyggd välfärd. Och visst går det. Det är inte kvantfysik, det är politik. När våra föregångare knäckte 30-talets massarbetslöshet, när de byggde folkhemmet och den generella välfärden, då tänkte de inte: Nä, det där låter för orealistiskt. Det går nog inte. De bestämde sig och de vågade tänka stort. Jag tror det är dags att tänka stort igen. För Sverige kan bättre.

Karl-Petter Thorwaldsson 
LO:s ordförande