Debatt: Nu gäller det, Löfven – så här kan Sverige lyfta hela välfärden

De socialdemokratiska riksdagsledamöterna lyfter i Dagens ETC (10/3) de systematiska brister som präglat svensk välfärd under lång tid, och pekar på problemens ursprung i de styrmodeller baserade på New public management som sedan 1990-talet genomsyrat välfärdspolitiken.

Debattartikeln förmedlar väl insikten att Sverige behöver utveckla en ny modell för välfärdens organisering. Inom S-föreningen Reformisterna har vi utvecklat förslag på just hur vi kan ta steg mot en ny sådan välfärdsmodell. För att nå dit behöver politikens ansvarstagande för välfärden stärkas, missledande styrmodeller överges och en ny socialdemokratisk välfärdsmodell utvecklas och befästas genom konkreta reformer.

Krisinsikten om välfärdens utveckling som riksdagsledamöterna beskriver är väl förankrad i breda folklager och det krävs nu ett omfattande förnyelsearbete med sikte på att levandegöra vår strävan efter jämlikhet och frihet för alla. Vi presenterar här helt sammanfattat de mest centrala reformer som behöver genomföras. 

De ändamål som förkroppsligas i välfärdsområdenas olika lagar bör utgöra utgångspunkt för all styrning inom välfärdssektorn. En sådan ändamålsbaserad styrning kan skapa förutsättningar för en tillitsfull och dialogbaserad relation mellan aktörer på olika nivåer i hela välfärdssystemet, och därmed också för en bättre fungerande samverkan. För att nå dit krävs ett stopp för ekonomisk vinst som drivkraft i den skattefinansierade välfärden, samtidigt som idéburna utförare ges ett större utrymme att verka inom och berika välfärdssektorn.

Politiken behöver vidare tydliggöra att välfärden utgör ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” i EU-rättens bemärkelse och därmed inte omfattas av samma konkurrensregler som gäller kommersiell verksamhet på EU:s inre marknad. Som skydd på vägen behöver regler införas om ökad transparens kring den omfattande lobbyism som vinstdrivande aktörer inom välfärden ägnar sig åt.

Att införa nya former för styrning och organisering av välfärden kräver systematiskt arbete och en stödjande administrativ struktur. Det behöver inrättas myndighetsfunktioner som kan bidra med kritisk reflektion, lärande och idéutveckling i det omställningsarbete som behövs. Det behövs en Välfärdsrevision och en Välfärdsombudsman med uppgift att övervaka efterlevnaden av välfärdslagarna, både på systemnivå samt utifrån den enskilde medborgarens perspektiv. Vi måste åter få bli medborgare istället för kunder i välfärden. Istället för att idén om att ”rösta med fötterna” ska vara det enda sättet att påverka den service vi får, behöver vi återuppväcka tanken på att koppla brukar- och anhörigråd till välfärdens olika verksamheter.

Socialdemokraterna som parti är unikt positionerat att bli en stark röst för varaktig förändring och förbättring av svensk välfärd. Vi delar fullt ut riksdagsledamöternas analys av de problem marknadiseringen fört med sig och hoppas att vår förenings rapport och förslag kan svara på den angelägna frågan hur vi gör något åt dem.