Debatt. .

2021-02-08 01:30
Kry är ett av de privata vårdföretag som försvårar kommunernas möjlighet att dirigera vården dit den behövs mest, enligt debattörerna. Bild: TT
Kry är ett av de privata vårdföretag som försvårar kommunernas möjlighet att dirigera vården dit den behövs mest, enligt debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Nu gäller det att dra i nödbromsen

Den svenska Hälso- och sjukvårdslagen har satts ur spel. Beslutet att låta det vinstdrivande vårdbolaget Kry ta över sjukvårdsrådgivningen 1177 i Region Stockholm är det senaste av en lång rad beslut som lett fram till ett systemskifte inom svensk sjukvård. Men så här kan trenden vändas, skriver Gunilla Andersson och Lars Pålsson Syll.

Lagens mål om ”en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen” och att ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården” väger idag lätt som en fjäder. I accelererande takt är det snarare vårdföretagens behov av vinst som styr vårdens utveckling.

De privata vårdbolagens fria etableringsrätt ställer till problem för regionerna som måste förse bolagen med skattepengar, men som numera inte har rätt att styra vården dit den bäst behövs. Resultatet är att flertalet av de privata vårdcentralerna valt att etablera sig i storstadsregionernas mer välbärgade delar. Följden är att personer med små vårdbehov oftare uppsöker vårdcentralen – medan multisjuka och personer som bor på landsbygden eller i förorter fått allt svårare att få tillgång till vård. Höginkomsttagare utnyttjar vården mer än låginkomsttagare.

På senare tid har privata digitala nätläkare som Kry accelererat den utvecklingen. Genom aggressiv marknadsföring lockar de främst till sig patienter med småkrämpor, med andra ord de ”mest lönsamma kunderna”. I gengäld minskar resurserna ännu mer till de patienter med komplexa behov som behöver träffa en läkare. Kry expanderar snabbt, med vårdcentraler där de listar patienter utan samtycke och nu genom att överta 1177 där de själva får hän­visa patienter till vårdcentraler. En drömsituation – för företaget.

Vad blir nästa steg? Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro kampanjar, föga förvånande, för obligatoriska privata sjukvårdsförsäkringar. Redan idag har vi en situation där privat drivna, men i huvudsak offentligt finansierade, vårdgivare ger förtur åt patienter med privata ­sjukvårdsförsäkringar. Gräddfiler växer fram i direkt konflikt med Hälso- och sjukvårdslagen.

Det är dags att dra i nödbromsen.

Marknadsexperimentet i sjukvården måste få ett slut. Vi behöver en sjukvård som fokuserar på patienternas bästa och på personalen som bär sjukvården på sina axlar. Vi behöver definitivt inga riskkapitalister i välfärden.

En annan sjukvård är möjlig – såklart. Göran Dahlgren, gästprofessor vid University of Liverpool och aktiv i nätverket Gemensam välfärd, har i åratal med beundransvärd uthållighet varnat för marknadsanpassningen av sjukvården. Han har skrivit flera böcker och i sin senaste bok ”Jämlik vård - en handlingsplan” (Premiss förlag, 2020) som han skrivit tillsammans med Lisa Pelling från Arena Idé presenteras en rad åtgärder, bland annat:

1. Avveckla Lagen om vårdvalssystem (Lov) som ger vårdföre­tagen etableringsfrihet.

2. Skattefinansierade vårdcentraler bör drivas i offentlig eller privat icke vinstdriven regi.

3. Avveckla skattefinansierade privata nätläkare.

4. Integrera digital vård i den fysiska vården.

5. Avveckla startlagen för privatisering av sjukhus.

6. Särskilj offentligt och privat finansierad vård för att förhindra gräddfiler till vården.

7. Utveckla den behovsstyrda vården, speciellt i underförsörjda områden.

8. Ge personalen större beslutsutrymme för att kunna bedriva bästa möjliga vård.

9. Skärp Hälso- och sjukvårdslagen genom att delar av lagen omvandlas från ramlag till rättighetslag.

Vi efterlyser politiska initiativ för en långsiktigt hållbar gemensam sjukvård.

Hållbar för patienter och personal. Inte för aktiebolag och risk-

kapitalbolag.

Gunilla Andersson, Lars Pålsson Syll 
Gunilla Andersson Gemensam välfärd Lars Pålsson Syll professor i samhälls-kunskap vid Malmö universitet