Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Nordic Surrogacy sprider kvinnohat i hbtq-rörelsens namn

Bild: Foto: Stina Stjernkvist/TT

ETC nyhetsmagasin.

Kvinnokroppen är inga skidor, skridskor eller böcker som man kan låna för att sedan lämna tillbaka, skriver Sara-Louise Wittström.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Prideveckan är här och verksamheten Nordic Surrogacy, som anordnar surrogatprocesser internationellt, har hållit i sitt första webinarium. I hbtq-rörelsens namn propagerar de för ofrivilligt barnlösas rätt till ett biologiskt barn. På deras hemsida går det att läsa sig till vilken ”fantastisk, utmanande och omtumlande resa” det innebär att genomgå en sådan process som blivande förälder.

Kanske är detta ett av de mest uppenbara exemplen på kvinnohat. I en process där kvinnans kropp är central och utgör grunden, får inte ens hennes historia tas med. För hur mår kvinnan, som måste lämna bort ett barn? Och som utöver det behöver bära ett barn i nio månader, i sin egen kropp som då tillhör någon annan. I värsta fall riskerar hon att dö, vilket flera surrogatmödrar gjort på grund av komplikationer vid graviditet. Det är inget som Nordic Surrogacy överhuvudtaget har nämnt, utan pratar istället om surrogatmödra­skapet som en generös och god handling. Som att kvinnors obetalda hemarbete och omhändertagande arbete i den offentliga sektorn inte var nog.

Surrogatmödraskap förutsätter att en kvinnas kropp används för andra personers räkning i linje med ett köpeavtal, vilket görs genom att vattentäta avtal skrivs under där kvinnor kan bli skuldsatta om de under processens gång skulle ångra sig. För kunden går alltid först. Att statens offentliga utredning år 2016 kommit fram till att det inte är etiskt försvarbart att betala för att låna någons kropp för graviditet, varken gratis eller mot ersättning, verkar inte röra Nordic Surrogacy i ryggen.

Kvinnokroppen är inga skidor, skridskor eller böcker som man kan låna för att sedan lämna tillbaka. Vi måste göra skillnad på en människas rätt till sin egen kropp kontra materiella ting. När en kropp ses som något materiellt som man kan betala för har vi tappat synen på människan som sin egen. Idéen om kvinnans kropp som ett objekt är sällan så tydlig som i dessa fall, och kanske är det ett av de mest uppenbara exemplen på kvinnohat.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.