Debatt: När fritiden inte är för alla blir framtiden inte det heller

Inom ramen för regeringens satsning Idrottsklivet arbetar Skolidrottsförbundet med att få barn och unga i områden som polisen definierar som utsatta och särskilt utsatta att hitta på saker att göra efter skolan. Och resultatet talar sitt tydliga språk: nyckeln till ökad delaktighet är att erbjuda gratis aktiviteter i direkt anslutning till skolan.

Barns ojämlika förutsättningar skapar en orättvis tillgång till fritidsaktiviteter. Forskning från både Riksidrottsförbundet (RF) och Brottsförebyggande rådet visar att barn som inte deltar i föreningsliv löper större risk att hamna i negativa sociala miljöer – eller i värsta fall rekryteras till kriminella nätverk. Det är alltså inte bara en folkhälsoutmaning. Det är ett samhällsproblem. 

Genom arbetet med Idrottsklivet har vi under året engagerat 400 nya barn och unga och startat tio nya skolidrottsföreningar i utvalda delar av Södertälje, Malmö och Göteborg. En skolidrottsförening är en ideell förening på skolan där eleverna själva planerar och genomför aktiviteter, före eller efter skoltid. Vår modell bygger på enkla principer: den är öppen för alla, kostnadsfri och sker i skolans trygga miljö. 

Tillgång till en meningsfull och aktiv fritid, oberoende av familjens ekonomiska eller sociala förutsättningar.

Riksidrottsförbundets senaste siffror visar att ett barns huvudsakliga idrott i genomsnitt kostar 9 400 kronor per år, alltså omkring 800 kronor i månaden. I många familjer finns inte de pengarna. Men det handlar inte bara om det ekonomiska. Ofta förutsätts det att föräldrar ska finnas där för att skjutsa, närvara, påminna och stötta. Tid och engagemang som långt ifrån alla har. Lägg därtill geografiska skillnader som innebär att barn i socialt utsatta områden, på landsbygd och i glesbygd har sämre tillgång till idrott än andra barn i landet. Möjligheten till en meningsfull fritid ser alltså väldigt olika ut beroende på vem du är och var du bor. 

Vi kan erbjuda en lösning på problemet: gratis aktiviteter i direkt anslutning till skolan. Sedan 1916 har skolidrottsföreningar gett barn och unga gemenskap och rörelseglädje. Förutom idrott fungerar Skol-IF som en katalysator för annat – exempelvis läxhjälp nu senast genom Idrottsklivet. Vi uppmanar därför fler kommuner att starta skolidrottsföreningar på era skolor. Det enda som krävs är en vuxen på skolan som kan stötta de unga i föreningen. Kommunen får ett aktivt idrottsutbud utan att behöva stå för kostnaderna som annars är kopplade till att driva fritidsverksamhet.

Genom skolidrottsföreningar får barn tillgång till en meningsfull och aktiv fritid, oberoende av familjens ekonomiska eller sociala förutsättningar. Vår ambition är att varje barn ska ha ett sammanhang att komma tillbaka till efter sommarlovet.