Debatt: Modernisera regler om föräldraskap

21/10 kunde vi i Dagens ETC läsa om hur en kvinna i ett samkönat förhållande förlorade föräldraskapet till sitt barn efter ett katastrofalt misstag av socialtjänsten. Trots att den tragiska utgången i det fallet berodde på en enskild handläggares okunskap är problemet bredare än så, det bottnar i dagens såväl ålderdomliga som diskriminerande familjerättsliga lagstiftning där samkönade par diskrimineras i förhållande till olikkönade. Det är därför hög tid att uppvärdera det kvinnliga föräldraskap vid insemination i privat regi eller utomlands.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den 1 juli 2005 blev det i Sverige möjligt för samkönade par att få tillgång till assisterad befruktning inom svensk sjukvård. Sedan 1 april i år gäller detta även för ensamstående kvinnor. Eftersom landstingen kan ha långa väntetider väljer många par att inseminera utomlands eller med hjälp av en privat donator. I dessa fall kan inte föräldraskapet fastställas för partnern som inte fött barnet, istället ska faderskapet fastställas för spermagivaren, det vill säga en spermagivare som inte avsett att bli förälder utan enbart avsett att donera spermier. Den möjligheten som kvarstår för paret är närståendeadoption, vilket kräver att paret är gift och fortsatt gemensamt överens om adoption efter födsel.

Dessa begränsningar existerar inte för heterosexuella par som väljer att inseminera utanför svensk sjukvård.

Lagstiftningen får långtgående konsekvenser i de fall där föräldraskapet inte kan fastställas. Det rättsliga föräldraskapet är förknippat med antal rättigheter och skyldigheter, som exempelvis frågor om vårdnad, boende och umgänge. I grunden handlar det om att garantera barnet sina föräldrar.

I de fall ett par har inseminerat utanför svensk sjukvård och en närståendeadoption inte har skett så kan ett avslutat förhållande innebära att föräldern som inte fött barnet förlorar alla möjligheter att träffa sitt barn, än mer allvarligt är det faktum att barnet förlorar möjligheten att träffa sin förälder. Dagens lagstiftning skapar därför personliga tragedier för såväl föräldrar som för barn.

Så varför fortsätter vi att diskriminera samkönade? En del av förklaringen ligger i att svensk familjelagstiftning fortfarande grundar sig på förlegade ideal om kärnfamiljen. Utgångspunkten är den heterosexuella kärnfamiljen som bygger på genetiska band mellan barn och förälder. Som bekant är familjebildningen idag mer komplex och mångfärgad. De praktiska konsekvenserna av en sådan ideologisk utgångspunkt är att enbart vissa barn erhåller ett fullgott rättsligt skydd till sina föräldrar. Ett exempel återfinns i hur lagstiftningen medger att faderskapet kan fastställas för mannen till en kvinna som inseminerats utanför svensk sjukvård (med hjälp av exempelvis en privat donator), för ett samkönat par i motsvarande situation ska istället faderskapet fastställas för spermagivaren. Häri finns ett samband, i båda fallen är det faderskapet som skyddas. Låter det rimligt att två i grunden likadana situationer behandlas olika på grund av förälderns kön?

Svaret är nej. Därför har Umeå Socialdemokratiska Högskoleförening (USHF) med framgång, drivit förslaget att dels införa en föräldraskapspresumtion motsvarande dagens faderskapspresumtion och dels möjliggöra fastställelse av föräldraskap i de fall som insemination sker i egen regi eller utomlands. Det bör påpekas att dessa förslag är på intet sätt extrema eller ens särskilt kontroversiella, snarare bör det ses som ett steg i rätt riktning. Totalt har två statliga utredningar (SOU 2001:01 och SOU 2007:3) kommit fram till att reglerna för fastställande av föräldraskap bör förändras i enlighet med vad som anförts här. 

Det är uppenbart att lagstiftningen måste uppdateras till att omfatta andra familjebildningar än den traditionella kärnfamiljen. Att barn berövas sin förälder på grund av ålderdomlig lagstiftning byggd på gamla ideal kan aldrig accepteras. Det är därför hög tid att regeringen lägger fram förslag som slutar diskriminera samkönade par och som tillförsäkrar alla barn det rättsliga skyddet som kan förväntas av ett modernt socialdemokratiskt samhälle.