Miss av socialen kostade kvinna hennes föräldraskap

Kvinnan, som är i 30-årsåldern, var tidigare gift med en kvinna. Tillsammans med en spermadonator skaffade de barn på egen hand, alltså utanför den lag som reglerar hur en donation ska gå till. Mannen var med på att avsäga sig faderskapet och när kvinnorna besökte socialtjänsten i Örebro med hans bekräftelse på detta fick de svaret att eftersom kvinnorna var gifta behövdes inte någon näradoption.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

"Förlegad och diskriminerande"

Tre år senare skiljde sig kvinnorna och nyligen uppstod en vårdnadstvist om barnet. Kvinnan som bar barnet gick till domstol och fick rätt – hennes före detta maka var inte längre mamma till deras barn. Hade inseminationen skett på en klinik eller om en näradoption genomförts hade paret omfattats av reglerna i föräldrabalken, men nu är en av föräldrarna rättslös. Örebros socialtjänst medger direkt att de har felat, och i en enkät genomförd förra året där 67 kommuner deltog svarade 90 procent att hbtq-perspektivet saknas i deras utbildningar.

– Det här är ett tydligt exempel på fatala misstag som kan ske på grund av okunskap. Jag är övertygad om att socialförvaltningen trodde att de gjorde rätt – och ändå blev det så fel, säger Sara Lundgren, som utreder kommunernas behov av kunskapsstöd i frågorna åt Socialstyrelsen, till Dagens Nyheter.

Förlegad reglering

Kvinnans ombud Mathilda Toro Hartman säger till DN att lagen måste ses över.

– Jag anser att regleringen kring föräldraskap är förlegad och diskriminerande. Vi har i dag en lagstiftning där biologiska förhållanden verkar väga tyngre än den faktiska föräldrafunktionen.

Enligt en närstående till den före detta mamman kommer domen att överklagas.