Debatt: Den som bryr sig om studenter fattar att CSN måste höjas

Regeringen sänker matmomsen. Men för landets omkring 400 000 studenter kommer förändringen knappt märkas i plånboken. 2026 var höjningen hos CSN på ynka 92 kronor i månaden. Även med sänkt moms kommer de flesta studenter tvingas leva på nudlar. 

De senaste årens inflation har varit särskilt tuff mot grupper med små ekonomiska marginaler. Redan 2024 ansåg tre av fyra studenter att studiemedlet var otillräckligt för att täcka alla deras kostnader.  

Parallellt med den blygsamma CSN-höjningen kommer höjda hyror och andra ökade kostnader. Nu sänks priset på mat, men det kommer inte göra någon större skillnad för studenter. Det äts snabbt upp av kostnadsökningar på andra håll.

När ekonomin inte går ihop påverkas studierna. Ekonomisk stress kan påverka studiemotivationen. Små marginaler kan tvinga studenter att välja bort att köpa kurslitteratur. Utbildningen blir sämre när studenter behöver oroa sig över ekonomin i stället för att kunna fokusera fullt ut på sina studier.

För genomströmningens skull borde så många studenter som möjligt ha en stabil ekonomi. Studierna riskerar att förlängas om studenter inte kan fokusera på studierna. Om de tvingas extrajobba mycket för att få en extra inkomst så tar även det fokus bort från utbildningen. Att avbryta studierna och istället arbeta är också ett enkelt sätt att få en högre månadsinkomst. Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är avhopp väldigt kostsamt.   

En studentgrupp som har det särskilt tufft är studenter med barn. Omkring var åttonde högskolestudent är förälder. Att ha utgifter för både en själv och sitt barn gör att många studentföräldrar har väldigt små marginaler. Studenter med barn säger i dubbelt så stor utsträckning att de har mycket dålig ekonomi, jämfört med studenter utan barn.

Att somliga studenter lever knapert under studietiden är inte så förvånande. Men är man förälder så har man ansvar för att ens barn ska få en trygg och bra uppväxt. I tider med historiskt lågt barnafödande borde det också ligga i allas intressen att studenter ska ha råd att vara förälder. 

Regeringen missar problemet. För studenter är det inte matmomsen som avgör om tillvaron blir dräglig. Sänkt matmoms kan inte kompensera för ett bristfälligt studiemedel. Studiemedlet borde höjas med betydligt mer än 92 kronor i månaden. 

Höjda studiemedel är inte omöjliga att finansiera. Matmomsen sänks från tolv till sex procent, och beräknas kosta 16 miljarder kronor i år. Hade sänkningen exempelvis gjorts till sju procent hade det funnits utrymme för höjda studiemedel. En höjning med 300 kronor per månad för en enskild student beräknas kosta omkring 1,2 miljarder kronor.

Studenter har svårt att få ekonomin att gå ihop. Då räcker det inte att göra nudlarna billigare. Regeringen måste höja studiemedlet så att det faktiskt går att leva på.