Debatt: Mjuka åtgärder behövs för att stoppa gängkriminaliteten

Den grova gängbrottsligheten är ett av de största samhällsproblem vi ser idag. Den leder till ökad otrygghet i redan utsatta områden, skapar splittring och polarisering, och saboterar uppväxtvillkoren för alltför många barn och unga. Att komma tillrätta med detta är ett av huvuduppdragen för en rödgrön regering.

De konservativa partierna ser kriminalpolitiken som deras gren, där hårda tag och alltid än hårdare straff ska trolla bort brottsligheten. Vi som är gröna, vänster eller socialliberala har oftast en annan ingång. Den bör vila på forskning och beprövad erfarenhet, och den måste också se att det inte finns någon motsättning mellan långsiktigt förebyggande arbete, och en politik för en stark rättsstat där de som begår brott ställs till svars för det.

Brottsligheten har inte har ökat generellt i Sverige, jämfört med för 20 eller 30 år sedan. Det behöver också sägas, för det bryter mot den bild som finns. Under de senaste åren har vi dock sett att skottlossningar, och även sprängningar, blivit alltmer förekommande. Om det är uppgörelser mellan gäng är egalt, alla drabbas av våldet när det sker i ens närmiljö. Det får aldrig bli något som vi vänjer oss vid. Det är oacceptabelt och måste motarbetas på alla tänkbara sätt.

Straffen har höjts på över 30 brott de senaste åren. Det har skett på våldsbrott, på misshandel och mord, på sexualbrott, narkotikabrott och på stölder. Vissa av skärpningarna har varit viktiga, inte minst på vapenbrott vilket har gjort att många som har varit på gator beväpnade blivit häktade fram till lagakraftvunnen dom. Det är bra. Att vara beväpnad på öppen gata ska få konsekvenser.

Kriminalforskningen är dock klar över att hårdare straff har liten påverkan på hur många brott som begås. Däremot så går det att med rätt åtgärder påverka brottsligheten. Det framstår som klart, att det behövs både åtgärder som kallas hårda, och sådana som kallas mjuka.

• En viktig faktor handlar om att klara upp brott. Det leder till ökad trygghet och är viktigt för brottsoffret, och dess anhöriga. Det gör också att brottslingen inte lika ofta återfaller i brott. Fler poliser behövs därför. En viktig fråga är också vilka verktyg polis och andra myndigheter ska ha. Vi har över tid gett fler verktyg, inte minst vad gäller övervakning. Övervakningen måste stå i proportion till vilka brott som ska klaras upp, men när det gäller de grova brotten de gängkriminella står för, så måste polisen ha de verktyg de behöver.

• Nyrekryteringen till gängen måste brytas. Alltför många pojkar som inte trivs i skolan, börjar skolka och kommer i kontakt med äldre kriminella. De börjar tjäna pengar på att vara kurirer för knark eller vapen, och får sedan successivt tyngre uppdrag. Snabbt är de ännu längre ifrån skolan. Inget samband är så tydligt som det mellan oavslutad grundskola och kriminalitet.

• De gängkriminella tjänar pengar på alltifrån narkotika till smuggelcigaretter till handel med svarta lägenhetskontrakt, eller människor. Stryper vi den svarta ekonomin, stryper vi gängens livskraft.

• De rent förebyggande åtgärderna måste utvecklas, och i vissa fall komma på plats. Skolan måste tidigt se de barn som riskerar att inte klara målen. Skolan, inklusive förskolan, måste tidigt jobba med barnens värderingar, komma ifrån destruktiva mansnormer. Det måste finnas fritidsaktiviteter, och det måste finnas möjlighet till sommarjobb för äldre barn. Med mera.

• En fungerande kriminalvård. Kriminalvården är oerhört pressad, som ett resultat av att fler sitter i fängelse då straffen höjts och polisen blivit mer effektiva. Beläggningsgraden är nära 100 procent, och många får nu dela cell. En kvalitativ kriminalvård kräver resurser, men det gör också att färre kommer återfalla i brott.

Ett bra samhälle är ett där vi bryr oss om varandra, med stark social tillit. Gängkriminaliteten hotar den. De som dras in i det skadar sig själva och andra. Vi måste komma åt roten till problemet.