Replik. .

2020-08-11 08:30
Kärnkraften var alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med, skriver debattören i ett svar till debatten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk elproduktion?”. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Kärnkraften var alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med, skriver debattören i ett svar till debatten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk elproduktion?”.
Puffetikett
Dagens ETC

Med ännu mer förnuft och ny teknik kan Sverige nå ett förnybart elsystem

Jag håller helt med om att ”med mer förnuft och ny teknik kan Sverige nå ett hållbart elsystem”. Men det finns inget som talar emot att detta kan uppnås med 100 procent förnybar el.

Det skriver Lennart Söder, professor på KTH och en av författarna bakom rapporten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk elproduktion?”, i en replik.

Energidebattören Lars-Evald Kaliff och KTH-professorn Janne Wallenius skriver debatt i Dagens ETC under rubriken ”Med förnuft och ny teknik kan Sverige nå ett hållbart elsystem”. De förespråkar ny kärnkraft och deras tes är att ”Små serieproducerade reaktorer kan ge Sverige en trygg baskraft”.

Det är självklart intressant att utveckla ny teknik, men argumentationen kring elsystemet är dock tveksam: De skriver ”I dag börjar vi närma oss den nivå på vindkraft som är optimal, dels systemtekniskt dels ekonomiskt då för mycket vindel ger alltför instabila priser som äventyrar hela marknadsprissättningen på elmarknaden ....”. I Svensk vindenergis prognos från den 3 juli 2020 gör man bedömningen att vi i Sverige kommer öka mängden vindkraft från 19.5 TWh 2019 till 45 TWh 2023, det vill säga om tre år. Ny vindkraft byggs på marknadsmässiga grunder utan subventioner. Vi ser därmed en kraftig utbyggnad framför oss inom dagens elmarknads ramar.

Kaliff-Wallenius skriver vidare om en rapport från Svenska kraftnät: ”Går man djupare in i analysen så visar den en ökad risk för effektbrist med 100 procent förnyelsebara energislag på elområdet.” Ja det är korrekt, men det finns inget i denna rapport som säger att det måste bli så. Svenska kraftnät har studerat ett specifikt scenario. Detta leder till att risken för effektbrist (det vill säga minst en kund blir bortkopplad) ökar från 0,11 timmar per år 2020, till 0,69 timmar per år. Självklart finns det fossilfri teknik, till exempel batterier, flexibelt hybrit-projekt och biobränsledrivna gasturbiner som kan minska denna risk. Se vår rapport ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk elproduktion?”

Kaliff-Wallenius skriver också: ”På senare tid har vi fått ett uppvaknande av dessa utmaningar, inte minst nu under sommaren då Svenska kraftnät bad Vattenfall om att starta Ringhals 1 tidigare än planerat efter revisionsarbetet för att stötta elsystemet i södra Sverige.” Men för att förstå dessa åtgärder måste man inse bakgrunden.

Beslutsfattarna i Sverige har länge givits intrycket att kärnkraft har hög tillgänglighet och stabilt och förutsägbart kommer att producera el länge till. I Energimyndighetens prognos från januari 2013 skrev man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.”


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Under 2015 fattade dock kärnkraftsägarna beslut om att Ringhals 1 och 2 skulle stängas efter 45 år, medan två av reaktorerna i Oskarshamn (O2 och O1) stängdes efter 41 respektive 46 år. På bara två–tre år hade den ”faktiska livslängden” minskat med 15 år jämfört med den ”tekniska livslängd” som Energi­myndigheten antog.

Den kvarvarande kärnkraften går inte heller så bra. Vi hade till exempel höga elpriser i södra Sverige den 25 juni i år. Denna dag hade flera kärnkraftsreaktorer tekniska problem som tvingade fram reducerad effekt:

• Forsmark 2: Oplanerat nödvändigt underhåll av en generator efter oförutsedda problem.

• Forsmark 3: Bränsleläckage som medförde att man stängde verket.

• Ringhals 4: Oplanerat underhåll, gick på knappt halv effekt på grund av problem med en av generatorerna och byte av en rotor.

• Ringhals 3: Skulle ha startat efter årlig avställning, men stod fortfarande stilla.

Kärnkraften var alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med. Enligt Svenska kraftnät berodde förlängda revisioner inte bara på låga elpriser utan också på corona, vilket man knappast kan känna till i förväg.

De problem som uppstod under juni 2020 beror på:

• Den allmänna planeringen för Sveriges kraftförsörjning har felaktigt byggt på att kärnkraftverk fungerar med en mycket hög tillgänglighet, oavsett vad som händer i omvärlden.

• Elnäten i Sverige är under utbyggnad, men hur snabb utbyggnad som behövs har tidigare baserats på att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

• Ombyggnad/underhåll av elnät och annan utrustning kräver planering och utrustning måste kopplas bort. När man planerade underhållet för sommaren 2020 så utgick man från att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gör eller gjorde.

Jag håller helt med om att ”Med mer förnuft och ny teknik kan Sverige nå ett hållbart elsystem”. Men det finns inget som talar emot att detta kan uppnås med 100 procent förnybar el.