Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Marknadshyror vore ett svek mot Sveriges unga

”Drömmar om att flytta till jobb, utbildning eller kärlek krossas mot bostadsmarknadens stängda dörrar”, skriver debattörerna.
”Drömmar om att flytta till jobb, utbildning eller kärlek krossas mot bostadsmarknadens stängda dörrar”, skriver debattörerna. Bild: Bild: Henrik Montgomery/TT

Dagens ETC.

Ska enbart välbärgade ha råd att bo i hyresrätt, eller ska unga, studenter och folk med vanliga inkomster också ha möjlighet att hyra en bostad? Under många år har bostadssituationen för Sveriges unga blivit allt mer ohållbar och otrygg. Att höja hyrorna ytterligare är fel väg att gå, skriver företrädare för Hyresgästföreningen, Jagvillhabostad.nu, Sveriges förenade studentkårer, SSCO och LO Ung.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det är svårt att underskatta värdet av ett eget boende. För många unga är det startskottet för ett självständigt, fritt och vuxet liv. Ibland är det också en förutsättning för att kunna flytta till ett jobb eller börja plugga. Men i takt med att priserna på bostadsrätter blir allt dyrare och hyrorna på nya hyresrätter allt högre stängs fler och fler unga ute från bostadsmarknaden.

Idag bor hela 27 procent av alla Sveriges 20–27 åringar hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen sedan Hyresgästföreningen började mäta bostadsbristen bland unga 1997. Samtidigt tvingas ytterligare tusentals unga leva med otrygga hyresförhållanden och ockerhyror i andra-, tredje- eller fjärdehand. Siffror från SFS bostadsrapport visar också att studenter i majoriteten av de svenska studentstäderna har svårt att hitta boende till terminsstarten på utbildningen.

Det här är resultatet av politiska beslut, eller rättare sagt frånvaron av sådana. Under flera decennier har politiken backat från sitt ansvar och tillåtit bostadsbristen att växa. Priset för detta betalas av unga, oavsett om man jobbar eller studerar.

Att vara ung innebär ofta att leva med knappa marginaler och osäkra inkomster. En stor del av unga som arbetar har otrygga visstids- och deltidsanställningar. Samtidigt uppger sex av tio heltidsstudenter att studiemedlet inte räcker för att klara alla utgifter. När priserna för att bo samtidigt ökar kläms ungas ekonomi från båda håll. Resultatet är att 35 procent av de unga som har flyttat hemifrån har inkomster som ligger under Konsumentverkets absoluta lägstanivå på 6 350 kr i månaden efter att bo­ende är betalt. Att i det läget överväga att införa marknadshyror för nya lägenheter, som skulle ge ännu högre hyror, är helt verklighetsfrånvänt.

Vad tror egentligen januari­avtalspartierna att marknads­hyror ska lösa? Nya lägenheter är redan idag så dyra att de flesta unga arbetare och studenter inte har råd med dem. Är det meningen att unga, som ofta redan är trångbodda, ska tränga ihop sig ännu mer?

Bostadsbristen gör också något med ungas tro på framtiden. Idag tvekar en av tre unga inför att flytta till en annan ort på grund av situationen på bostadsmarknaden. Var fjärde ung vuxen tvekar till och med inför att bilda familj på grund av boendesituationen. Drömmar om att flytta till jobb, utbildning eller kärlek krossas mot bostadsmarknadens stängda dörrar.

Därför är vår uppmaning till regeringen och dess samarbetspartier att skrota planerna på att införa fri hyressättning i nyproduktionen. Om ni verkligen vill förbättra bostadssituationen för Sveriges unga bör ni istället kraftigt öka investeringarna i bostadsbyggande, reformera bostadsbidraget samt göra det möjligt att förmedla bostäder efter behov och inte enbart efter kötid.

Sveriges unga behöver inte ännu högre hyror, vi behöver fler bostäder.

00:00 / 00:00