Debatt: Lägg inte ner Bruk för alla

Falköpings politiker lägger ner Bruk för alla, en verksamhet som hjälpt mängder av människor i samhällets utkanter in i ett sammanhang. En verksamhet som istället borde startas om och tas efter i andra kommuner snarare än att läggas ned. Det skriver veckans debattörer Jan Fransson och Leif Stenberg.

Bruk för alla i Falköping och systerorganisationen Solkraft i Skellefteå har sedan början av 90-talet varit ett av de främsta hoppen för alla människor runt om i Sverige som blivit utestängda från samhället.

I de två städerna har tusentals människor som varit utfrusna från vanliga liv blivit behövda och ingår nu i ett sammanhang. Försörjningsstöd och liknande har ersatts av arbete utifrån den enskildes förmåga.

Det rör långtidsarbetslösa, psykiatrins patienter, flyktingar, de som levt i missbruk och kriminalitet eller av andra skäl hamnat utanför samhället.

Kopplat med ett unikt samarbete mellan stat, kommun och landsting runt den enskilde, där även arbets-givare och fackföreningsrörelse involverades, blev resultatet enastående. Samhället blev till för människorna. De utestängda släpptes in och blev behövda av andra, inte minst i arbetslivet, samtidigt som deras hälsa förbättrades dramatiskt.

I Falköping såg ni till att ett samarbete, som andra bara drömmer om, blev verklighet. Ni tog fajten för att påverka ministrar och riksdagen så att besluten skulle leda till att ”det finns bruk för alla”. Ofta handlade det om att bondförnuft och forskning förenades, då erbjöds habilitering och rehabilitering som det övriga samhället ännu i dag inte mäktar med.

I Falköping gick cheferna för arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, sjukvård och politiker från alla partier ihop i en egen förening och samarbetade med de utestängda, som även de bildat en förening ”Det finns bruk för alla”.

Genom att använda sig av en dos humanism, istället för hinders-inriktade beslut som togs av enskilda myndigheter, blev mängder av människor i Falköping och Skellefteå behövda och började genom arbete bidra till ett rikare samhälle.

Ni blev en förebild och gav hopp till människorna. För första gången fick de frågan ”Vad vill du göra?”. Aldrig ”Vad är det för fel på dig?”. Där fanns en av öppningarna. I princip alla ville ha något att göra och vara behövda av andra.

All erfarenhet och forskning visar att Bruk för alla var utvecklande för människor och samhälle. Nationalekonomen Ingvar Nilsson och många andra har visat på den samhällsekonomiska nyttan i mångmiljonklassen år efter år. Ingen har kunnat visa att det finns något fel med processen.

Trots det håller politikerna i Falköping på att lägga ner Bruk för alla. Har kunskapen och erfarenheten gått förlorad? Antalet verksamma har minskat från 300 till att bli en bråkdel. Det håller inte.

Kan de ansvariga i Falköping vända blicken till Skellefteå? Där arbetar 6-700 människor varje år vid Solkraft. Dryga tio procent går varje år ut i riktiga jobb eller studier. Kommunens kostnad är oftast marginell.

Vinsten för hela samhället med mindre sjukvård och liknande är mångdubbelt större. Och viktigast; att de enskilda och deras anhöriga slipper leva vid repets ände. På precis det sättet har ni arbetat framgångsrikt i flera decennier.

Ändå tar Falköpings politiker nu fram förslag för att lägga ner Bruk för alla. Varför gör ni inte tvärtom; En omstart av Bruk för alla utifrån dess ursprungliga normer och humanistiska värderingar.

Många utestängda i Falköping vill även i dag delta i bygget av ett samhälle med plats för alla. Ni har kunskapen för att förverkliga deras drömmar.