Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Lägg inte ned studiestartsstödet

Bild: Foto: Isabell Höjman/TT

Dagens ETC.

Varför vill regeringen ta bort ett bidrag som underlättar för lågutbildade och människor födda utanför Sverige att börja studera?
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Varför vill regeringen ta bort ett bidrag som underlättar för lågutbildade och människor födda utanför Sverige att börja studera? En bidragande orsak kan vara att kommunerna har försummat folkbildningens roll och därmed brutit mot lagen om studiestartsstöd.

Studiestartsstödet är ett bidrag som gör att arbetslösa kan studera utan att ta lån. Det infördes 2017 och har framför allt använts av kvinnor, de med låg utbildning och människor födda utanför Sverige. Bara under 2018 fick runt 5 000 personer studiestartsstöd, enligt CSN:s slutrapport. 40 procent av dem utbildade sig inom vård och omsorg, och samhällsnyttan av det är uppenbar.

Varför skulle regeringen vilja ta bort något sådant? En anledning kan vara att kommunerna har varit dåliga på att använda stödet. Inte ens en tredjedel av statens budget har använts, och vi menar att det beror på en bristande samverkan med folkhögskolor. Enligt CSN:s rapport har ungefär 95 procent av kommunerna inte samverkat med folkhögskolor under 2018. Kommunerna har fördelat 90 procent av studiestartsstödet till sina egna komvux-elever medan folkhögskolornas deltagare bara har fått 10 procent.

Detta rimmar illa med lagen om studiestartsstöd (Lag 2017:527). Enligt den är varje kommun skyldig att inhämta synpunkter från folkbildningen innan de börjar rekrytera till studiestartsstödet. Det är rimligt inte minst eftersom alla folkhögskolor har allmänna kurser där många deltagare har rätt till studiestartsstöd. Men 2017 var det bara 23 procnte av folkhögskolorna som använde stödet. 2019 var motsvarande siffra 74 procent, vilket antyder att många kommuner involverade folkhögskolorna först efterhand, men inte från första början.

Folkhögskolorna själva har naturligtvis ett eget ansvar. Vår folkhögskola var en av de första som började med studiestartsstöd och det berodde på att vi själva tog initiativ till att hjälpa våra deltagare att rekrytera, sprida informationen och att hjälpa blivande deltagare med ansökningar. Varje år har vi haft fler deltagare med studiestartsstöd än någon annan enskild folkhögskola – trots att vi är en av landets minsta. Vi avsätter resurser för att hjälpa våra deltagare, men det hade heller inte gått utan en bra samverkan med Motala kommun och Arbetsförmedlingen.

I studiestartsstödet finns potential för runt 15 000 arbetslösa att få bidrag för att studera, i stället för att få försörjningsbidrag. Det är 15 000 möjligheter till att förändra människors liv och jämna ut klyftorna i samhället. Med god samverkan mellan kommun och folkbildning kan vi komma dit, och vi ber utbildningsminister Anna Ekström att tänka om. Lägg inte ner studiestartsstödet utifrån gårdagens statistik, utan stärk det inför framtiden. Vi kan komma på 15 000 anledningar till det, men vi bjuder in dig till att berätta om dina anledningar emot.

///

Anneli Dahlqvist

Rektor på Bona folkhögkola

00:00 / 00:00