Debatt: Kurderna måste inkluderas i den syriska fredsprocessen

Mycket har börjat vända till det bättre i det syriska inbördeskriget. Nya fredsförhandlingar har initierats och Rysslands president Vladimir Putin har lovat att dra tillbaka sina trupper från området. Organisationerna bakom förhandlingarna är bland annat Förenta Nationerna (FN) och Internationella stödgruppen för Syrien (ISSG). Oppositionssidan är en Saudi-backad koalition av olika armerade sektioner, alla sammankallade av FN:s speciella sändebud, den svenske diplomaten Staffan de Mistura. Förhoppningarna är höga och målet är att en fredlig lösning ska möjliggöras för denna blodiga och utdragna konflikt.

Däremot har kurderna uteslutits från förhandlingarna och en inbjudan till Rojavas socialistparti, PYD, har uteblivit. Det ligger helt i linje med Turkiets och Saudiarabiens protester gällande kurdernas inkludering i fredsprocessen. Turkiets regering rättfärdigar sina protester med att PYD:s närvaro vore problematiskt då de har, påstådd, affiliering med den terrorstämplade gruppen PKK i Turkiet.

Att de inte får vara med är emellertid oroande. Kurderna är en av de större folkgrupperna i dagens Syrien och utgör cirka 10 procent av befolkningen. Idag kontrollerar kurdiska högsta kommittén ett omfattande landområde i Syrien längs gränsen till Turkiet som huserar 4,2 miljoner människor, varav merparten är etniska kurder. Detta område brukar kallas för Västkurdistan, eller Rojavaprovinsen. Det kurdiska styret i Rojava är präglat av pluralism och välvillighet mot demokrati.

Området som kurderna kontrollerar utgör en maktbas och dess försvarsstyrkor YPG och YPJ är en av de viktigaste aktörerna i kampen mot islamistisk extremism i området. Så sent som den 6:e mars kunde den syriska nyhetskanalen ARA-News rapportera att kurdernas försvarsstyrkor lyckats stoppa ett infiltreringsförsök av IS i staden Kobane.

Vad som också måste tas hänsyn till är att kurderna har varit en hårt förtryckt minoritet i Syrien under Assad-regimen. Human Rights Watch kan konkludera att kurderna har förbjudits att lära sig sitt språk i skolorna, fira kulturella högtider, organisera sig och uttrycka sina åsikter i offentligheten. De som har motsatt sig dessa restriktioner har ofta blivit fängslade, torterade, eller så har de ”försvunnit”.

Rysslands utrikesminister har rätt när han säger till New York Times: ”Att inte bjuda in gruppen (kurderna) är ett allvarligt misstag”. Om fredsförhandlingar ska resultera i en hållbar överenskommelse måste alla parter vara delaktiga, det gäller även kurderna.  Om vill se en fred i Syrien utan fortsatt sekteristiskt våld och förtryck av kurder är det av yttersta vikt att de får vara med och formulera hur den nya syriska staten ska se ut. Alternativt ska de få möjligheten att kunna formera sin egen nation om de önskar att göra så.

Lara Badinson
SSU Stockholms stad

Sebastian Nilsson Qvist
SSU Skåne

Samordnare av SSU:s Kurdistanprojekt