Debatt: Kraftiga marknadsintressen bakom alkoholreklam

Som ingång kan vi ta ett exempel från hemmaplan. Vi Uppsalabor har haft förmånen att se hur valborgsfirandet vuxit under de senaste åren. I stället för att peka på hur unga människor festar och skräpar ner, och sedan lämnar staden till ett övergivet slagfält, måste vi utveckla diskussionen och ta den till en mer intellektuell nivå. Endast på så vis kan vi söka problemens orsaker, i form av att identifiera de bakomliggande strukturer som har lett till att 300 000 svenskar är alkoholberoende. För det är i det till hälften fördolda och till hälften uppenbara som roten till destruktiva sociala beteenden ligger.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Industrin vill stärka en alkoholnorm”, säger Niklas Christerson. Låt oss titta på dessa normer ur ett makt- och genusperspektiv.  En karl står väl pall för en sup. Ur spritångorna på krogen likaväl som i det trasiga familjehemmet framträder då ett strukturellt skeende. Ett kulturellt problem som göds av maktstrukturer är starkt rotat i en normativitet. För en Uppsalastudent, precis som för de flesta andra unga svenskar, är det inget konstigt i att lämna krogen, lägenhetsfesten eller stadsparken efter att ha blivit utsatt för subtila sexuella ofredanden, hot om våld eller på annat sätt fallit offer för maktutövande. Kvinnor är specifikt utsatta. Många ser detta som normalt och omständigheterna förmildras bara av den orsaken att sprit förekommit i den groggiga bilden.

När vi styrs av de normer som omger alkoholen blir bilden av människans fria val på en vinstinriktad alkoholmarknad en boja snarare än en tillgång. Just därför måste diskussionen föras vidare, för att den handlar om något mycket större. Och därför kan vi inte nöja oss med nykteristers förvisso välvilliga åtgärder. Den fysiska och psykiska folkhälsan attackeras från flera flanker av stora ekonomiska intressen. Det betyder att hela demokratin och välfärden hotas. Just därför måste vi också bredda vyerna till att även inkludera exempelvis fetmaproblematiken. 

I övermåttet av sockerkonsumtion, precis som med alkohol och tobak, har vi ytterligare ett exempel på vad okontrollerade marknadskrafter är kapabla till. I det demokratiska samhället hanterar vi gemensamt och solidariskt folkhälsan och främjar därigenom allas välbefinnande. Samma utveckling som på alkoholmarknaden sker med läsk och godis, ofta spetsade med kemikalier. Många studier visar vilka negativa effekter detta får för kroppens utveckling, den hormonella balansen och hälsan i stort. Och de som drabbas är framför allt barn och unga. Även här har vi starka normativa beteenden som grund för utvecklingen, underblåsta av stora, vinstdrivna marknadskrafter. Vad som bör påpekas här är dessutom att sockerkonsumtionen och diabetes- och fetmaepidemin ökar i socioekonomiskt lägre skikt och i fattigare delar av världen. 

Vi kan inte stillasittande titta på när barn, unga och kvinnor far illa på grund av skadeverkningar av alkohol, socker och tobak. Vi lyckades med tobaken. Det följer därför att Sverige, samtidigt som att gå i bräschen för restriktioner av marknadsföring av alkohol, kan och bör verka för att det på EU-nivå regleras hur läskedrycker och sötsaker marknadsförs.