Debatt: Konventionell odling räddar inte jorden

Vad behöver göras för att den mat vi äter ska vara positiv för vårt klimat?

I artiklar i massmedia har man refererat till en undersökning av forskare på Chalmers, bland andra Stefan Wirsenius, som hävdar att ekologisk odling är sämre för klimatet än konventionell odling med konstgödsel och biocider. Detta på grund av att ekologisk odling kräver mer areal för samma mängd produkter. De har publicerat resultaten i tidningen Nature. Dessa forskare räknar areal och inget annat. 

Jag ska visa varför konventionell odling inte är bättre för klimatet! 

1. Konventionell odling med plöjning av jorden innebär att ­jorden är naken och obevuxen under flera månader om året. Daggmaskar och andra organismer får svårt att överleva i den upp och nervända jorden.

Konstgödsel gör det också svårt för jordorganismer att överleva i den obalanserade kemiska miljön. Biocider dödar de flesta bakterier, svampar och insekter som annars skulle ha lösgjort de ämnen ur jorden som växterna och vi behöver. Den här sortens matjord innehåller oftast mindre än 1 procent organisk substans, det vill säga bakterier, svampar, växter och djur.

Hur mycket organisk substans en odlingsjord innehåller är mycket viktigt eftersom den substansen till största delen består av koldioxid. Det som odlas och säljs ingår i ett kretslopp och har ingen betydelse för klimatet om det inte är träd som står länge.

Denna sorts odling innebär att jorden blir hård och ogenomtränglig för regn, rötter, daggmaskar och annat levande. Resultatet blir erosion av jord med vind och vatten. Jorden transporteras ner i haven vilket innebär, förutom matbristen, att mindre koldioxid magasineras.

FAO, som är FN:s jordbruksorgan, räknar med att vi har 60 års skördar kvar med konventionell odling innan all jord är borta på jorden!

2. Ekologisk odling med plöjning innebär att fler daggmaskar, svampar, insekter och mikroorganismer överlever i jorden. Denna odlingsjord innehåller oftast dubbelt så mycket organisk substans eller mer, runt 2 procent, än konventionella odlingar. Detta innebär att denna odlingsjord härbärgerar minst dubbelt så mycket koldioxid!

3. Det som verkligen gör skillnad är de bönder som odlar utan att plöja och som använder olika sorters täckgrödor tillsammans med den gröda som planterats för försäljning. 

När man använder många sorters plantor som täckgröda med olika blomningstid blir också insekter, fåglar och andra djur gynnade. Sjukdomar i den odlade grödan får inte fäste eftersom inte bara en enda gröda odlas och sjukdomsalstrarnas fiender finns rikt representerade i täckgrödan och dess rötter.

Dessa jordar kan nå upp till 3–4 procent organiskt innehåll. Att jorden innehåller tre–fyra gånger mer organiskt material än konventionellt odlad jord gör naturligtvis stor skillnad i koldioxidupptag!

4. Om man odlar enligt punkt 3 och sedan släpper ut till exempel kor, får, gäss och hönor som får att äta upp skörderesterna på åkrarna kan det organiska innehållet öka 6-11 procent vilket är mer än sex till tio (!) gånger mer än konventionellt odlad jord. 

Det enda sättet att få jorden att öka i tjocklek är att låta djur beta! Själva matjordstäcket kan då öka i tjocklek och blir mycket effektivt på att suga upp nederbörd.

Odlingssättet i punkt 4 är det som kan återställa eroderade och dåligt fungerande odlingsjordar och öka koldioxidupptaget markant.

Den fjärde typen av odling är lönsamt både för odlaren och klimatet. Produkterna blir också mer näringsrika för oss människor eftersom de extremt djupgående rötterna och alla organismerna i jorden frigör alla typer av mikronäringsämnen som vi behöver.

I Sverige har tyvärr utvecklingen inom lantbruket gått mot en allt större uppdelning av gårdar och regioner med antingen odling eller boskapsskötsel. Där skulle behövas en utveckling mot hållbart lantbruk och samarbete mellan gårdar. Där skulle en forskning inriktad på hållbarhet göra stor skillnad.

Stefan Wirsenius har enligt kollegor arbetat med klimat- och miljöpåverkan från matproduktion i 20 år. Han borde vara fullt medveten om erosionens stora påverkan på våra odlingsjordar. Han vet säkert om att i de flesta länder har hälften eller mer av matjordslagret eroderats bort under de senaste 50 åren. Frågan är varför han väljer att säga att konventionell odling som kommer att leda till att resten av mat­jorden också eroderas bort är bra för klimatet? Det kommer ju bara att leda till hungersnöd och ännu fler klimatflyktingar!

Istället borde forskare och andra ta reda på hur vi kan ordna matproduktionen så att matjorden blir kvar, blir bördigare och kan föda människor och djur på ett bra och hållbart sätt!