Debatt: Kommer de rödgröna ändra kurs i biståndspolitiken?

I opposition har de rödgröna partierna aktivt kritiserat allians­regeringens biståndspolitik när det gäller allt från biståndsplattformens slutna process och avsaknaden av klimatbistånd till biståndets urholkning. Är en rödgrön regering beredd att ändra kurs för biståndet? undrar Francisco ­Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna.

De rödgröna har hävdat att biståndspolitik, utrikespolitik och andra politikområden ska vara samstämmiga i enlighet med riksdagens Politik för global utveckling (PGU 2003) och motverka de strukturer som återskapar fattigdomen i världen. Det innebär bland annat att motarbeta skatte­flykt från fattiga länder, stödja småjordbruk, inrätta ett internationellt bindande regelverk för näringslivet, öka teknik­överföring till fattiga regioner och införa Tobinskatt. Kommer de rödgröna att föra en effektiv sammanhållen politik, öppet redovisa målkonflikter, inrätta mekanismer för samordning och utvärdering och kräva konkreta åtgärder för PGU-samstämmighet inom alla politikområden?

Folkrörelsebiståndet bidrar till att ge fattiga människor verktyg för att förbättra sin tillvaro och spelar en stor roll för att bygga demokrati. Det har också en viktig folkbildande roll i Sverige. Ändå har det nedprioriterats och byråkratiserats med fokusering på ”resultatstyrning” som försvårar arbetet för fattigdomsbekämpning, demokrati- och institutionsbyggande samt stöd till folklig organisering.

Kommer de rödgröna att bejaka folkrörelsebiståndets särskilda roll för fattigdomsbekämpning och långsiktigt demokratibyggande som bygger på folklig organisering och deltagande beslutsprocesser? Kommer de att höja informationsanslaget för att stödja civilsamhällets viktiga arbete för folkbildning och opinionsbildning i globala hållbarhets- och rättvisefrågor?

En allt större del av biståndsbudgeten används till flyktingmottagande, exportkrediter som främjar svenska storföretag, skuldavskrivningar, anslag till ambassader och militärt samarbete. I den nyss presenterade vårbudgeten flyttas 962 miljoner kronor från fattigdomsbekämpning i samarbetsländer till Migrationsverkets kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Biståndet urvattnas när allt mer räknas in i dess budget. Kommer de rödgröna vända denna trend och se till att bistånds­medel används till fattigdomsbekämpning och utvecklingssamarbete?

Alla är överens om ett miljö- och klimatperspektiv i biståndet, men det syns ändå inte i budgeten. Tidigare fanns en överenskommelse om att ”klimatbiståndet” skulle innebära ett tillskott utöver 1%-målet för fattigdomsbekämpning. Kommer en rödgrön regering att arbeta för en klimatfinansiering enligt Köpenhamnsavtalet, utöver biståndsbudgeten?

Skattemedel används för att stödja privata investeringar i utvecklingsländer. Bistånd blandas med lån och aktie­investeringar där vinstintressen riskerar väga tyngre än fattigdomsbekämpning. Biståndspengar placeras i storbolag som miljöförstör och begår brott mot mänskliga rättigheter i den fattiga delen av världen.

Kommer de rödgröna reglera och begränsa de biståndsmedel som går till privata investeringar?

Tillväxt och privata näringslivsintressen dominerar allt mer biståndspolitiken och leder till intressekonflikter, låg effektivitet och brist på öppenhet. CSR och hållbarhetsarbetet har förbättrats men är svåra att kvalitetssäkra och används också som PR. Kommer de rödgröna att ompröva nuvarande inriktning mot ekonomisk tillväxt som huvudsakligt medel för fattig­domsbekämpning, och istället prioritera reformer för omfördelning och hållbar resursförvaltning? Kommer de att skärpa kraven på privata kommersiella aktörer och säkerställa att fattigdomsbekämpningen alltid sätts främst och överordnas svenska exportintressen?