Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Kollektiv bestraffning hör inte hemma i Sverige

Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Dagens ETC.

Två grundläggande principer i en rättsstat är att individen ­straffas baserat på sina egna handlingar och att man är ­oskyldig till motsatsen bevisats. I sin iver att framstå som handlingskraftiga har Moderaterna och Sverige­demokraterna visat sig vara beredda att kasta rätts­statens grundläggande principer över bord.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I efterdyningarna av påskkravallerna öppnade Sverigedemokraterna upp för att införa möjligheten att utfärda kollektiv bestraffning i form av att hela familjers uppehållstillstånd ska kunna dras in om en familjemedlem ägnar sig åt tillräckligt allvarlig brottslighet. Denna vecka presenterade Moderaterna förslag om att människor bosatta i Sverige ska kunna utvisas om de ”befaras kunna begå brott” – alltså före något brott begåtts och en dom fallit. 

Kollektiv bestraffning strider mot svensk lagstiftning, FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och fjärde Gènevekonventionen och är ett angrepp på den svenska rättsstaten. Lika grundläggande, som att inte döma personer kollektivt, är det att individer endast ska straffas för brott de har begått. SD:s och Moderaternas förslag urholkar Sveriges rättssäkerhet och det demokratiska samhällets fundament. 

Sverige har toppnoteringar i de internationella jämförelserna för tillit till rättsväsendet. SD:s och M:s förslag skulle skada den tilltron avsevärt. En orättvis lagstiftning, som frångår individens demokratiska rättigheter, är en grogrund för tvivel. När människor slutar lita på rättssystemet finns en stor risk att de också slutar respektera det. Förslaget skulle inte ge Sverige fler laglydiga människor, tvärtom skulle effekten vara den motsatta. Svenskarnas tillit till rättsväsendet är något som vi ska vara stolta över och främja. Det vinner alla på i längden. 

I själva verket är de högerkonservativa partiernas förslag dåliga ursäkter och en skenmanöver för att kunna utvisa fler. Man försöker dölja det bakom en ridå där rättvisa och brottsbekämpning är målet, men den är lätt att se igenom. Att försöka åstadkomma lag och ordning genom att som politiker föreslå lagstiftning som i sig frångår grundläggande rättsstatliga principer är bisarrt. Man kan inte bekämpa kriminalitet på genom att urholka rättsstaten. 

En person ska straffas utifrån vad som ligger hen till last. Det är självklart för de allra flesta. För de högerkonservativa partierna verkar däremot inte alla människor innefattas av den principen. De vill att reglerna ska vara annorlunda för människor som inte har fötts i Sverige. Att göra skillnad på människor i lagens namn baserat på något så irrelevant som var man har fötts blottar en människosyn där alla inte är lika inför lagen. 

Tillit till rättsordningen är viktig och det är också tilliten mellan människor. För att ett samhällsbygge ska lyckas behövs respekt för varandras olikheter, insikten om allt vi har gemensamt och tilltron till att staten och dess institutioner behandlar oss rättvist. Så vill vi socialdemokrater bygga Sverige. 

Rättsvidriga lagar där oskyldiga familjemedlemmar ska straffas hör inte hemma i Sverige. Inte heller lagar som straffar människor för brott de ej begått. 

Höstens riksdagsval blir ett vägval om rättsstatens grund­läggande principer ska fortsätta gälla alla i Sverige eller inte.