Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Klimatkrisen måste räknas in i pandemi-åtgärderna

”På samma sätt som coronakrisen kräver klimatkrisen att vi ändrar vårt samhälle i grunden”, skriver debattören.
”På samma sätt som coronakrisen kräver klimatkrisen att vi ändrar vårt samhälle i grunden”, skriver debattören. Bild: Foto: Fredrik Sandberg / TT

Dagens ETC.

På samma sätt som coronakrisen kräver klimatkrisen att vi ändrar vårt samhälle i grunden. Kanske kan det lära oss att det inte bara behöver betyda förluster utan också ger nya möjligheter att agera ansvarsfullt, för varandra och vår planet. Det skriver Green­peaces Sverigechef Isadora Wronski.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I det uppenbara allvar som vi just nu upplever, med en för första gången på 11 år av Världshälsoorganisationen deklarerad pandemi, finns det ändå element av hopp. För närvarande visar människor på alla nivåer i samhället att de kan och kommer att göra vad som krävs för att bromsa en krissituation som hotar oss alla. 

Vårt klimat och våra hav har utsatts för en accelererande kris­situation under många år på grund av klimatförändringar och vårt på många plan ohållbara sätt att förhålla oss till naturen. Det krävs brådskande åtgärder från regeringar runt om i världen för att motarbeta denna situation. Den tydliga varningen har klimatexperter i FN:s klimatpanel IPCC gått ut med sedan flera år.

I nästan hela världen står vi nu inför ett så starkt yttre hot att vi frångår de normala spelreglerna och gör allt vi kan för att ta oss igenom denna kris. Världsledarna konstaterar genom sitt agerande att det inte går att förhandla med naturkrafter, att vi måste agera i enlighet med vad situationen kräver. De säger att vi måste lyssna till experterna och ser till att de storskaliga kraftåtgärder som nu vidtas är i linje med forskares och myndigheters rekommendationer.

Klimatkrisen kom inte lika plötsligt och är inte riktigt lika nära och kännbar här jämfört med många andra delar av världen, men minst lika akut och än mer omfattande. 

Om vi under den nuvarande krisen visar att vi kan agera annorlunda för att ta hand om varandra och vårt samhälle, är det förhoppningsvis en mentalitet som vi kan ta med oss in i klimatomställningen. Det är därför avgörande att hanteringen av coronaviruset inte undergräver ansträngningarna för att stoppa klimatkrisen. Det är viktigt att de åtgärder som nu vidtas för att hantera den ekonomiska nedgången också främjar omställningen till ett hållbart samhälle och inte eskalerar den parallella klimatkrisen.

I norra Italien visar satellitbilder från europeiska rymdmyndigheten ESA att ett giftigt moln av kvävedioxid minskat markant, då den normalt industritunga regionen har stängt ned på grund av coronaviruset. Liknande effekter har synts över Kina, där koldioxidutsläppen har minskat med en fjärdedel på grund av nedstängda industrier och minskat energibehov. Att industrier stannar, flygbolag går i konkurs och börsen rasar behöver dock inte gynna klimatet i det långa loppet. En hälso- och samhällskris av denna storlek gör det inte lättare att bekämpa klimatkrisen.

Vid tidigare finanskriser har regeringar globalt valt att stimulera fossilindustrin för att få fart på ekonomin. Man glömmer lätt omställningsarbetet, klimat och miljömål och premierar istället klimatskadliga industrier eller väljer att försena utfasningen av kol och olja. Ett sådant agerande, i nuvarande klimatkris, har vi inte råd med. 

Med detta i åtanke uppmanar Greenpeace starkt regeringar att integrera den nödvändiga gröna omställningen sina åtgärder för att stävja coronaviruset. De ekonomiska stödpaketen för företag måste vara ett aktivt verktyg i en hållbar samhällsförändring. De måste inte bara säkra en hälsosam ekonomi utan också stödja en övergång till en hållbar ekonomi och ett långsiktigt hållbart samhälle.

Om den ekonomiska krisen blir så stor att vi måste bedriva en expansiv finanspolitik bör regeringar främja gröna offentliga investeringar som gynnar människor och miljö på lång sikt. Inga fler motorvägar, oljeraffinaderier eller flygplatsexpansioner, utan framtidsinvesteringar i förnybar energi, energieffektiviseringar och utbyggnad av infrastruktur för elfordon.

Varje kris kan också vara en möjlighet att ändra riktning och förhålla sig kritiskt till våra vanor och de strukturer vi har byggt in oss i.

Vi får nu ofrivilligt en smak av den framtid som väntar oss om vi inte hanterar klimatkrisen. Mindre tillväxt, omstrukturerad produktion, lägre konsumtion och färre flygresor. På samma sätt som coronakrisen kräver klimatkrisen att vi ändrar vårt samhälle i grunden. Kanske kan det lära oss att det inte bara behöver betyda förluster utan också ger nya möjligheter att agera ansvarsfullt, för varandra och vår planet.

På samma sätt som coronakrisen kräver krisen för vårt klimat och den biologiska mångfalden i våra hav och skogar ett snabbt och samordnat agerande från regeringar världen över. Ett misslyckande med detta skulle fördöma kommande generationer till förödande konsekvenser. Folkhälsa och planetens hälsa är djupt sammankopplade och måste hanteras tillsammans.

00:00 / 00:00