Debatt. .

2018-11-24 15:45
”Enda ­receptet att komma åt vårt spretiga skolsystem är att utvidga kontrollen med mer byråkrati.”  Bild: Fotograferna Holmberg/TT
”Enda ­receptet att komma åt vårt spretiga skolsystem är att utvidga kontrollen med mer byråkrati.”
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Kasta ut den trojanska hästen från skolan

Frågan om vinster i välfärden har gått i ide, men ett förändrat politiskt landskap skulle kunna väcka debatten.

Efter två decennier med New Public Management kan vi konstatera att skolan tappat stort i kvalitet och tilliten sjunker i takt med marknadsstyrningen. Det är dags för ett nytt politiskt landskap att reparera systemfelet, skriver läraren och författaren Johan Haeffner.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Hur kommer det sig att Sverige är det enda landet i världen som har ett skolsystem som tillåter ägare att plocka ut vinster från skattemedel? En faktor är naturligtvis New Public Management, den samling näringslivsidéer som likt en trojansk häst fylld med nyliberala värderingar, gjorde intåg i västvärlden, med syfte att omvandla den offentliga sektorn. Statsvetaren Christoffer Hood gjorde i början på 1990-talet en sammanställning över vad som kännetecknar NPM:

• Detaljstyrning

• Målstyrning

• Resurstilldelning efter prestation

• Decentralisering

• Konkurrens

• Kostnadseffektivitet

• Marknadsföring

• Individuell lönesättning

• Flexibel anställning

Två decennier senare kan vi konstatera att implementeringen av NPM har varit framgångsrik inom svensk skola. Frågan är vad NPM har inne­burit för kvaliteten?

Skapar låg tillit till skolan

Finland brukar lyftas fram som ett exempel där allmänheten hyser stark tillit gentemot skolan. I Sverige hänger allmänhetens svaga tillit till skolan ihop med marknadsstyrningen. Vi har kunder som orienterar sig om vilken produkt som är bäst. Vi bör i grunden inte ha en tillitsfull attityd, i stället bör vi med kritiska ögon se på den valda skolan. Misstror vi produktens kvalitet byter vi leverantör.

Skattemedel hamnar fel

Skattemedel avsedda för skolan bör användas till undervisning i Sverige. Inte till att ge avkastning till ägare ­eller användas till etablering av skolor i andra länder.

Betygsinflation

Eftersom elevernas betyg är av stor vikt för skolornas marknadsföring, har vi en betygsinflationsspiral som drivs på av att höga betyg gör flera parter nöjda: arbetsgivaren, elever och föräldrar.

Leder till sämre kvalitet

Ett vinstdrivande företag strävar efter kostnadseffektivitet. Ett exempel är att friskolekoncernerna har lägre lärartäthet jämfört med de kommunala skolorna. Den mest effektiva åtgärden att sänka kostnaderna är att öka lärares undervisningstid. Detta leder till sämre arbetsvillkor för lärare vilket in sin tur leder till sämre kvalitet på undervisningen.

Leder till ökad segregation

Två nya studier, OECD och Arena idé, förstärker bilden från tidigare studier, att skolsystem som kännetecknas av marknad fördjupar en redan segregerad skola. Elevernas skolplacering silas fram utifrån föräldrars ekonomi, etnicitet och utbildningsnivå.

Leder till likvärdighetsproblem

Likvärdigheten i den svenska skolan omöjliggörs eftersom själva poängen med en marknad är att framgångsrika skolor ska konkurrera ut mindre framgångsrika. Problemet är att elever även får sin utbildning hos de mindre framgångsrika skolorna. Vi får en inbyggd likvärdighetsmotsättning. Med skolornas marknadsföring och profilering med syfte att etablera sitt unika varumärke, får vi dessutom en ytterligare inbyggd drivkraft som motverkar likvärdighet.

Ökad administrativ börda

Ett argument under 1980- och 90-talet, var att friskolereformen och kommunaliseringen skulle ­avbyråkratisera skolan. Svenska skolan har sedan dess tappat stort i kvalitet. Enda ­receptet att komma åt vårt spretiga skolsystem är att utvidga kontrollen med mer byråkrati, vilket naturligtvis leder till mer ­administration för lärare och skolledare och mindre tid till under­visningsuppdraget.

Frågan om vinster i välfärden har gått i ide men ett förändrat politiskt landskap skulle kunna väcka debatten.

Om några av allianspartierna backar ur den marknadsliberala återvändsgränden får vi en riksdag med fler färger. Politiken skulle ­erbjuda tydligare alternativ och minska ­utrymmet för partier med enkla och populära budskap.

Svenska folket är alltjämt skeptisk inställd till marknadslösningar inom skolan. Ett exempel är den undersökning av Lärarnas riksförbund som visade att hela 50 procent av moderaternas väljare är negativa till vinstuttag inom skolan.

Ett förändrat politiskt landskap skulle kunna öppna upp för möjligheten att reparera det systemfel den svenska skolan drabbats av. Det är hög tid att förpassa den nyliberala trojanska hästen till historien.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Johan Haeffner 
Lärare, fil. mag. i pedagogiskt ­ledarskap samt författare till boken ”Skolan under ytan”