Kamerabevaka slakterier – viktigt för stärkt djurskydd

Att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet har varit smärtsamt tydligt de senaste åren med flera skandaler där bland annat kycklingar skållats levande. För ett år sedan tillsatte dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier och senast den 31 maj ska resultatet presenteras.

Djurens rätt har länge arbetat för att skyddet för djuren i samband med slakt måste stärkas och en av flera viktiga åtgärder vi föreslagit är just införandet av obligatorisk kamerabevakning på slakterier. Särskilt glädjande är det därför att utredningens uppgift inte har varit att utreda om kamerabevakning ska införas, utan hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet och hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna utformas. Vi är därför hoppfulla om att vi inom kort kan få se det bli verklighet.

Hantering av djur innan och i samband med slakt innebär stora risker för djurens välfärd. De befinner sig i en för dem helt ny miljö efter en ofta stressande transportupplevelse. Skandalerna om djur som plågas i samband med slakt kommer en efter en. Få har nog missat de senaste årens återkommande rapporter om svårt plågade kycklingar på svenska kycklingslakterier. Det handlar om omfattande problem vid bedövningen som lett till att kycklingar skållats levande och om kycklingar vars vingar och huvud blir klämda i transportburarna.

Det krävs krafttag mot djurplågeriet. Kamerabevakning är inte hela lösningen men en viktig pusselbit.

Att djurskyddskontrollerna fungerar väl på slakterierna är av stor vikt. Kamerabevakning får aldrig ersätta dagens kontroll som utförs av länsstyrelsen och de officiella veterinärerna, men kamerabevakning kan vara ett värdefullt komplement. Om veterinärerna och länsstyrelsernas personal ges tillgång till det filmade materialet kan det vara ett stöd i deras arbete. Materialet blir en slags dokumentation som det går att gå tillbaka till åtminstone under en tid, vid oklarheter.

Kamerabevakning kommer bara att göra nytta om det inspelade materialet används. Därför måste det vara tydligt i lagstiftningen att krav ställs på slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen att titta på och använda sig av det inspelade materialet. Avlastning, uppstallning, drivning, fixering, bedövning och avblodning av djuren bör kamerabevakas och även mindre slakterier bör omfattas av kravet.

Det är dessutom viktigt att fiskarna inte glöms bort, vilket vi också framfört till utredningen. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis fem–tio miljoner fiskar, dessa omfattas precis som andra djur av djurskyddslagstiftningen men glöms ofta bort. Krav på kamerabevakning måste gälla även slakt av fiskar.

Flera andra länder tillämpar redan kamerabevakning på slakterier, som England, Skottland och Nederländerna. I Nederländerna förväntas förslag på lagstiftning komma senare i år. Om obligatorisk kamerabevakning införs i Sverige skickas en tydlig signal om att djurskydd vid slakt är av hög prioritet, vilket speglar samhällets syn på frågan. Är kravet väl utformat kommer det också ha potential att bidra till en effektiv kontroll och ett minskat lidande för djuren.