Debatt. .

2017-08-01 04:00
Bild: Mike Groll/Emil Langvad/TT

Jordbruksverket sänker djurskyddsnivån – agera, politiker!

Jordbruksverket lägger fram förslag till förändringar som i stora delar innebär försämringar för djuren. Det menar vi är helt oacceptabelt.

Under våren fattade regeringen beslut om att inrätta ett vetenskapligt råd i djurskyddsfrågor. Rådet, som föreslogs som en del i utredningen om ny djurskyddslag (SOU 2011:75), ska ha till uppgift att vetenskapligt granska nya förslag på djurskyddsområdet för att säkerställa att besluten som fattas är välgrundade. Det ser vi som mycket positivt.

Desto mer förvånade blev vi när Jordbruksverket, innan beslutet om rådet hunnit träda i kraft, lägger fram förslag till ändrade föreskrifter för gris, fjäderfä, får, getter och kaniner – förändringar som i stora delar innebär försämringar för djuren. Det menar vi är helt oacceptabelt.

Vi har samtliga, i remissyttranden över de nya föreskrifterna, fört fram till Jordbruksverket att de bör dra tillbaka sitt förslag. Förutom att delar av förslaget innebär ett försämrat djurskydd så anser vi inte heller att det har tagits fram i enlighet med vad som förts fram inom ramen för Livsmedelsstrategin eller enligt det som har anförts i förslaget om ny djurskyddslag.

I förslaget betonar utredaren att alla föreskrifter ska vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet och att förändringsarbetet ska ske i samråd med bransch- och intresseorganisationer.

Utredaren pekar också på att föreskriftsarbetet ska präglas av respekt och samarbetsvilja samt att djurskyddsbestämmelserna skulle få större acceptans om det tydligt framgick vilka överväganden som har legat till grund för dem.

Utredaren föreslog därför att föreskriftsmotiv eller liknande informationstext bör kopplas till föreskrifterna.

Djurskyddsorganisationerna har exkluderats från samrådsarbetet inför framtagandet av det förslag som verket har haft ute på remiss rörande lantbrukets djur. Våra möjligheter att lämna synpunkter på remissförslaget har inskränkts väsentligt eftersom verket i sin remiss anger att de endast kommer att beakta förslag som rör de förändringsförslag som verket tagit fram (i dialog med branschen).

Detta innebär till exempel att om vi lämnar förslag om hur dödligheten av griskultingar kan minska (en väsentlig fråga enligt djurskyddslagsutredningen och en fråga som vi vet påverkar anseendet av den svenska produktionen negativt internationellt) så kommer inte verket att beakta dem eftersom verket själv inte har några förslag om det i sitt föreskriftsförslag.

Förslaget innehåller förändringar som enligt vår samlade mening innebär ett försämrat djurskydd.

Som exempel på detta kan vi nämna förslaget om att göra det möjligt att avskilja griskultingar från sin mamma redan vid 21 dygns ålder, till skillnad från de 28 dagar som griskultingarna har rätt till i dag. Underlaget i denna del är dessutom mycket bristfälligt. Verket kan endast referera till en studie som inte har publicerats i någon vetenskaplig tidskrift och som därmed inte är granskad ur vetenskaplig synpunkt, och som dessutom inte innehöll några systematiska beteendestudier.

Den pilotstudie som refererats till utfördes av grisnäringen själva. Flertalet vetenskapliga studier har slagit fast att en avvänjningsålder på 21 dagar innebär mycket stora risker för smågrisarnas välmående, både fysiskt och psykiskt. Vi anser att detta är i strid med regeringens tydliga uttalande att det svenska djurskyddet inte ska sänkas.

Vår önskan är att man väntar med översynen av föreskrifterna för lantbrukets djur tills det vetenskapliga rådet är på plats. Men med bakgrund av det som vi har fört fram ovan hemställer vi till ansvarig minister Sven-Erik Bucht:

  • Att regeringen i regleringsbrevet för Jordbruksverket tydligt anger att verket ska ha samråd med bransch- och intresseorganisationer (däribland djurskydds- och konsumentorganisationer) under sitt arbete med föreskriftsförslag.
  • Att regeringen tydliggör för Jordbruksverket, i regleringsbrev och i andra lämpliga dokument, att genomförandet av livsmedelsstrategin innebär att nivån på djurskyddet ska bibehållas och/eller utvecklas ytterligare.
  • Att regeringen ger det vetenskapliga rådet, då det har inrättats, i uppdrag att göra en genomlysning av gällande föreskrifter för lantbrukets djur utifrån befintlig forskning, att göra en sammanställning av befintlig forskning och jämföra den med vad Jordbruksverket anfört i denna del i sin remiss.
  • Att regeringen genomför djurskyddslagsutredningens förslag om att det i lagstiftningen ska anges att ”Bestämmelser som bygger på denna lag ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet”.
  • Att regeringen överväger att det i den nya djurskyddslagen ska anges hur ansvariga myndigheter ska arbeta med samråd under utarbetandet av förslag till nya föreskrifter och liknande.

Politikerna, genom ansvarig minister och Sveriges riksdag, måste återta makten över djurskyddsfrågorna. Att samtliga partier är överens om att inte sänka den svenska djurskyddsnivån och sedan tillåta att detta sker genom myndighetsbeslut är både orimligt och oacceptabelt.

Debattörerna

 

Åsa Hagelstedt

Generalsekreterare Djurskyddet Sverige

Gunnela Ståhle

Ordförande Vi konsumenter

Roger Pettersson

Generalsekreterare World Animal Protection Sverige

Camilla BjörKbom

Förbundsordförande Djurens Rätt

Lillemor Wodmar

Generalsekreterare Svenska Djurskyddsföreningen

Katarina Lingehag Ekholm

Compassion in World Farming Sverige

Bo Algers

Professor SLU och Compassion in World Farming Sverige