Turkiet inskränker svensk pressfrihet – regeringen måste agera

Den 3 maj är Pressfrihetens dag. Ett datum som påminner om ett värde många av oss tar för givet: pressfrihet och yttrandefrihet som grunden för ett samhälles samtal och kommunikation. En dag då vi borde fira det fria informationsutbytet genom pressfrihet och ett öppet samhällsklimat. I stället är det i år en dag då vi tvingas konstatera att en svensk journalist just nu inte kan utöva sitt yrke utan risk för att gripas.

Joakim Medin är utrikesreporter och sedan länge föremål för en turkisk rättsprocess som saknar varje form av legitimitet. Turkiet har åtalat honom för terrorbrott, men det enda han gjort är sitt jobb: att granska och rapportera.

Journalistförbundet har följt processen på plats vid rättegångarna och vi upprepar vad vi sagt från dag ett – det här är inte en rättegång om terror. Det är ett försök att göra journalistik till brott och det drabbar förstås långtifrån bara Joakim Medin.

Turkiet kväser demokratin och yttrandefriheten både för turkiska journalister och medier och andra. Den här processen är ett exempel på hur man försöker skrämma också andra journalister att antingen avstå eller anpassa sin rapportering. Det är uppenbart för alla att Turkiets mål är att inte granskas av någon journalist i världen, vare sig de är turkiska medborgare eller inte.

Nu är det återigen dags för rättegång i Turkiet. Joakim Medin är inte på plats. Dels vore orimligt att begära att han ska resa till ett land som behandlar journalistik som terrorism, dels har han inreseförbud till Turkiet – ett land som han annars har bevakat i sitt yrke.

Men Medins frånvaro har konsekvenser. Om domstolen inte kan höra honom riskerar han bland annat att en internationell efterlysning utfärdas. Och en sådan efterlysning skulle i praktiken förhindra honom från att resa och därmed också från att arbeta.

Som utrikesreporter reser man och en efterlysning stänger givetvis dörren till stora delar av världen. Detta är inte en hypotetisk risk, utan en reell situation som ur pressfrihetssynpunkt är helt oacceptabel.

Situationen är absurd på ett sätt som är svårt att fullt ut förstå innebörden av: en stat som lovat att respektera demokratiska principer – i Europarådet, i OSSE, inför EU – håller en process igång som syftar till att tysta en svensk journalist!

Turkiet har länge fallit i alla tänkbara rankingar som mäter pressfrihet och mänskliga rättigheter. Det är ingen nyhet. Vad som däremot är nytt är att konsekvenserna av det nu landar direkt i Sverige, hos en av våra medlemmar.

Den svenska regeringen fick hem Joakim Medin. Det var rätt. Men sedan dess har man i allt väsentligt tystnat och låtit den här processen ha sin gång. Det är inte tillräckligt.

Ansvaret för att värna pressfriheten kan inte överlåtas åt enskilda journalister eller åt civilsamhället – fackförbund och organisationer som kämpar för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det ansvaret bär staten.

Sverige ska inte anpassa sig efter andra länders syn på vad journalistik får vara. Vi ska inte acceptera att en annan stats rättsapparat inskränker svenska journalisters möjlighet att arbeta eller resa. Det gäller i synnerhet när det landet har åtagit sig att följa de demokratiska spelregler det nu struntar fullständigt i.

Pressfrihetens dag är ett bra tillfälle att påminna regeringen om det. Turkiet måste uppmanas att lägga ned åtalet mot Joakim Medin. Det är ett rimligt krav att ställa på ett land som vill betraktas som en demokrati – och det är ett krav som den svenska regeringen har både mandat och ansvar att framföra.