Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Björklunds omvärldsanalys är från 80-talet

Färska siffror visar att de genomsnittliga svenska vindkraftsinvesteringarna producerar el för 50 öre/kWh, utan subventioner, skriver Linus Pettersson.
Färska siffror visar att de genomsnittliga svenska vindkraftsinvesteringarna producerar el för 50 öre/kWh, utan subventioner, skriver Linus Pettersson. Bild: Bild: Johan Nilsson/TT

Dagens ETC.

Förnybart har blivit billigt, kärnkraft har blivit dyrt, skriver Linus Pettersson (MP), kandidat till EU-­parlamentet.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Förnybart har blivit billigt, kärnkraft har blivit dyrt, skriver Linus Pettersson (MP), kandidat till EU-­parlamentet.

Björklund hävdar att det inte är möjligt att ersätta Sveriges kärnkraft med förnybar energi, och att kärnkraften behövs för att producera klimatsmart el. Det är ju ädelt av Björklund att värna klimatet, något han annars pratar väldigt lite om. Hade kärnkraft varit nödvändigt för att rädda klimatet så hade jag också varit positiv, vilket jag också var en gång i tiden. Men mycket har hänt sedan 80-talet...

Vill man värna svensk bas­industri och förse svenska hushåll med el till konkurrenskraftiga priser bör man kanske göra en ekonomisk analys av alternativen.

Färska siffror från analytiker visar att de genomsnittliga svenska vindkraftsinvesteringarna producerar el för 50 öre/kWh (utan subventioner). Samt att om vi endast bygger vindkraft inom de utpekade riksintressena, vilket utgör 1,5 procent av Sveriges yta, skulle vi kunna producera 94-150 TWh vindenergi, alltså upp emot dubbelt så mycket som dagens kärnkraft. Dessutom minskar elanvändningen sedan 1987 i Sverige och effektiviseringspotentialen bedöms till 50 procent.

Tittar man på de få länder som satsar på kärnkraft ser det lite sämre ut. Investerarna i den brittiska kärnkraften kräver att staten, det vill säga skattebetalarna, garanterar kärnkraftsägarna ett pris på ca 1 kr/kWh som ska räknas upp med inflation och bränslepris i 35 år. Finland investerar också i kärnkraft, från början räknade man med att producera el för 25 öre/kWh. Men verkligheten har hunnit ifatt de endorfinstinna glädjekalkylerna. Projektet har snart skjutit över budget med ca 300 procent och är åtta år försenat. Beräknat elpris ca 1 kr/kWh, vilket motsvarar ca 2 kr/kWh mot konsument med skatter och avgifter.

Är då detta bara olyckliga exempel? Då får en fråga sig: Om nu kärnkraft vore så konkurrenskraftigt, varför utgör det då bara 2,7 procent av världens energiförsörjning? Och varför finns det inga reaktorer som är byggda utan statliga subventioner? Samt så få kärnkraftssatsningar som inte är, var, eller planerades kopplas till ett kärnvapenprogram?

Citigroup, en av den liberala marknadsekonomins frontfigurer, som knappast hyser nån ”känslomässig vurm” för alternativa energikällor dömer ut kärnkraft som en olönsam investering.

Vår vattenkraft utgör en ypperlig källa till reglerkraft, något som bland annat konstateras av KTH. Vattenkraften beräknas kunna reglera mot minst 60 TWh förnybar el från sol och vind. Alltså fullt tillräckligt för ett 100 procent förnybart elsystem.

Så varför skulle vi använda smutsig kol som reglerkraft när vi har billig vattenkraft? Visst kostar det en del att förstärka elnätet för att hantera variationerna, men den kostnaden beräknas till ca 10 procent av den totala investeringen för en omställning och skulle alltså medföra en kostnadsökning med ca 5 öre/kWh för förnybar el.

I andra delar av världen, som inte har lika goda förutsättningar för förnybart som Sverige, kan man emellertid inte utesluta att kärnkraft är ett konkurrenskraftigt klimatneutralt energislag.

Men då ska vi komma ihåg att solceller fallit i pris med 50-80 procent de senaste fem åren och börjar konkurrera med kärnkraft på helt marknadsmässiga grunder, dock utan risker och utan behov av den ändliga resursen uran.

Miljöpartiet de gröna vill ha grön ekonomi byggd på ett 100 procent förnybart energisystem för att möta framtiden och leverera hållbar och konkurrenskraftig el till svensk basindustri och svenska hushåll.

Dessutom är elproduktionen i sig en basindustri och el är, och kan bli, en än större exportvara som skapar jobb och utveckling på landsbygden och i svenskt näringsliv.

Sen ska tilläggas att vindkraft givetvis inte är lämpligt att bygga överallt och Miljöpartiet stöttar och tycker att det är viktigt att vindkraftaktörer ställer sig bakom den uppförandekod som vindkraftbranschen till sammans med bland annat Lantbrukarnas Riksförbund och Hushållningssällskapet tagit fram, för att säkerställa att närboende får vara med och påverka var och hur det är lämpligt att vindkraft byggs.

Dessutom vill Miljöpartiet att fastighetsskatten för vindkraft överförs från staten till kommunen där vindkraften står, samt att 20 procent av vindkraftverket ska erbjudas som andelar eller aktieposter lokalt, så att utvecklingen av förnybar energi också bidrar till regional utveckling.

Det är dags att börja bygga för framtiden.

00:00 / 00:00