Debatt: Jämlik skola främjar samhället

Socioekonomiska faktorer spelar en allt större roll för hur väl eleverna når målen, konstaterar Dan Gabrielsson, LO: ”Det är bara genom politiskt ansvarstagande som en bra skola med utbildning på lika villkor kan komma alla till del.”

Det är inte alla som hade anledning att fira skolavslutningen i våras. Kunskapsnivån bland dagens niondeklassare går nedåt: Andelen elever på årskurs 9 som inte fått godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska har ökat från 7,6 procent 1998 till 12,1 procent år 2012. Grundskolan har en enorm betydelse för barn och ungdomars möjligheter för fortsatta studier och därmed för etablering på dagens tuffa arbetsmarknad. 

En negativ utveckling pågår idag mot en mer segregerad skola, där socioekonomiska faktorer spelar en allt större roll för hur väl eleverna når målen. 

Enligt Skolverket var det 87 procent av eleverna i Sverige med minst en eftergymnasialt utbildad förälder som uppnådde målen i alla ämnen i årskurs 9 under 2012. Samma siffra för elever med gymnasialt utbildad förälder var 72 procent och bara 44 procent för elever vars föräldrar hade högst förgymnasial utbildning.

Även bakgrund har stor betydelse för skolresultaten. 81 procent av eleverna med svensk bakgrund når målen i årskurs 9. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige uppnår 70 procent målen, medan motsvarande andel är 51 procent bland elever med utländsk bakgrund födda utomlands.

Uppföljningen av elevernas resultat är bristande och för lite stöd ges till de elever som behöver det. Kommunernas resursfördelning när det gäller särskilt stöd har i för stor utsträckning visat sig vara otillräcklig och har inte alltid kanaliserats till där det bäst behövts. Marknaden är oförmögen att hantera dessa brister. 

Det är bara genom politiskt ansvarstagande som en bra skola med utbildning på lika villkor kan komma alla till del.

Samhället har inte råd att år efter år överlämna en grupp ungdomar till gymnasieskolan utan reella förutsättningar att lyckas. Lärartäthet och behörighet, men också förekomsten av betygsinflation måste synlig­göras, brister åtgärdas. 

Lärarprofessionen behöver utvecklas. Lärarkåren spelar en nyckelroll för att hitta konstruktiva lösningar framåt.

Det direkta ansvaret för den svenska skolan är sedan nästan 20 år tillbaka decentraliserat till kommunerna. 

Samtidigt har antalet privata huvudmän ökat i allt större omfattning. Det stöd som många elever behöver för att nå de grundläggande kunskaper som krävs för att påbörja ett nationellt program i gymnasieskolan är otillräckligt. Att många elever inte lyckas fullfölja sina gymnasiestudier kan härledas till resultaten i grundskolan. 

För att kunna erbjuda alla elever en jämlik skolgång föreslår vi en utredning av effekterna av det fria skolvalet i grundskolan samt i vilken utsträckning det bidrar till ökad segregation. Vi vill även att mer resurser tillförses och fördelas som stödjer de skolor och elever i behov av extra stöd och som motverkar den negativa skolsegregationen. En viktig punkt är att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan behöver förstärkas. 

Vi har inte råd att låta skolan gå åt det segregerade hållet. Inte heller att låta skolresultaten peka nedåt. Alla barn har rätt att nå kunskapsmålen i skolan.

Dan Gabrielsson, ordförande LO-distriktet i Västsverige