Debatt. .

2021-02-22 04:10
Sedan 1980-talet har ojämlikheten ökat i Sverige.”Det är naivt och farligt att tro att ojämlikheten inte utgör ett hot mot vår demokrati”, skriver debattören. Bild: Shutterstock
Sedan 1980-talet har ojämlikheten ökat i Sverige.”Det är naivt och farligt att tro att ojämlikheten inte utgör ett hot mot vår demokrati”, skriver debattören.
Puffetikett
Dagens ETC

Hur mycket ojämlikhet tål en demokrati?

Det är hög tid att återinföra de kapitalskatter som slopats. Då kan vi göra investeringar i skola, bostäder och sjukvård – för vår demokratis överlevnad. 

Tankesmedjan Katalys släppte nyligen en bok om det svenska klassamhället. Ojämlikheten har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Medelklassen krymper och fattigdomen ökar. Ojämlikheten visar sig också i skillnader på medellivslängd, skolresultat och risken för att utsättas för brott. Samtidigt har de tio procent rikaste fått skattelättnader, bland annat genom slopad förmögenhetsskatt och värnskatt. Inga har fått så mycket ekonomiskt bistånd som den stackars rika överklassen.

Ojämlikhet skapar inte bara etiska problem. Det är i allra högsta grad ett hot mot vår demokrati. Det är hög tid att återinföra de kapitalskatter som slopats. Då kan vi göra de stora investeringarna i skola, bostäder och sjukvård som är nödvändiga för vår demokratis överlevnad. 

Jag kontaktade professor Göran Therborn, en av bokens redaktörer. Han betonade då att det är gapet mellan den rikaste procenten och resten av befolkningen, inklusive medelklassen, som har växt. Från denna fakta kan man konstatera att mer och mer av samhällets förmögenhet hamnar hos en liten privilegierad grupp. Samtidigt framhöll Therborn beskattning av just stora förmögenheter som ett effektivt sätt att omfördela resurser. Bara slopandet av värnskatten innebar ett tapp på 6,1 miljarder för statskassan per år. Det är självklart att en sådan minskning av intäkter påverkar statens förmåga att göra nödvändiga investeringar för ökad jämlikhet.

Therborn underströk även att ett delat och misstroget samhälle inte kan möta de stora utmaningarna såsom kommande pandemier och klimatkrisen. Inkomstklyftor skadar tilliten mellan människor och en av följderna är ett minskat stöd för statens institutioner.

Forskningen som publicerats av Katalys visar också att även om arbetarklassen ofta röstar vänster så verkar inkomst spela en minskande roll för hur arbetarklassen röstar. Samtidigt röstar hög­inkomsttagare i större utsträckning och röstar höger. Med ökade klyftor kan vi förvänta oss att valdeltagandet kommer att minska. Högern tjänar på ojämlikhet. 

Ett samhälle som präglas av ojämlika möjligheter och levnadsvillkor får inte bara en ökad risk för brott, utan även en ökad risk för oroligheter. Forskning visar att både dåliga levnadsvillkor i sig och i jämförelse med andra leder till en ökad risk för våld. Missnöje leder inte alltid till våld, men risken ökar. Det kan då också skapas en längtan efter enkla förklaringar och lösningar. En sådan situation kan mer auktoritära och antidemokratiska ledare använda för att uppvigla och sprida hat och lögner. Ojämlikhet skapar därmed förutsättningar för populism och högerextremism.

Det är naivt och farligt att tro att ojämlikheten inte utgör ett hot mot vår demokrati. Vi ser tydligt effekterna på vår demokrati. En ökad spridning av falsk information och attacker på public service. En minskad tolerans och hårdare retorik kring migration. Det är inte heller en slump att ett parti som grundades av nazister kom in i riksdagen 2010 strax efter en av de största finanskriserna i modern tid.

Marknaden kommer aldrig att skapa jämlikhet. Det är en myt. Det som skapar jämlikhet är offentliga investeringar i det gemensamma, såsom skola, vård och bostäder. Och för det behöver vi återinföra kapitalskatterna för de allra rikaste. Vår demokrati tål inte hur mycket ojämlikhet som helst. Jämlikhet är inte bara ett demokratiskt ideal, det är också nödvändigt för demokratins överlevnad.

Sofia Hvittfeldt 
Förbundsstyrelseledamot S-studenter