Debatt. .

2019-06-11 04:00
 Först år 2070 förväntas pensionerna bli jämställda, skriver debattörerna.  Foto: Gorm Kalletad / TT / NTB
Först år 2070 förväntas pensionerna bli jämställda, skriver debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Hur länge ska kvinnor vänta på jämställda pensioner?

Med dagens takt kommer män och kvinnor att få jämställda pensioner först år 2070. Så länge kan vi inte vänta, menar fackförbundet Forena i en debattartikel och kräver en höjning av pensionsavgiften och incitament för eget sparande.

Att kvinnor får lägre pension än män är tyvärr ingen nyhet. Men att pensionsgapet motsvarar 64 800 kronor per år överraskar nog desto fler. I Stockholm är pensionsgapet störst i landet. Här får kvinnor 78 900 kronor mindre i pension än män varje år. Gapet minskar, men i snigelfart. Först år 2070 förväntas pensionerna bli jämställda. Tills dess har 2,5 miljoner kvinnor redan gått i pension, visar fackförbundet Forena i sitt nya pensionspolitiska program – Pensionsreform 2024.

Pensionsgapet speglar naturligtvis de ojämställda lönerna på arbetsmarknaden. Ett problem vi som arbetsmarknadens parter har på vårt bort. Men att nå jämställda pensioner är också en fråga för riksdag och regering.

Det finns en ambition hos riksdagens pensionsgrupp, som består av ledamöter från Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Social­demokraterna, att åstadkomma mer jämställda pensioner. Bland annat vill de höja bostadstillägget och garantipensionen som utgör bidragsdelarna i pensionssystemet. De vill också utvidga möjligheten för makar och sambos att överföra premiepension till varandra.

Men det finns två stora problem med Pensionsgruppens förslag.

För det första: Att höja garantipensionen och bostadstillägget gör inte att värdet av kvinnors intjänade pension ökar. Tvärtom blir skillnaden mellan att jobba heltid ett helt arbetsliv och att inte jobba alls mindre. Förslaget riskerar alltså snarare att göra kvinnor med lägre löner beroende av bidragsdelarna i pensionssystemet, trots många års arbete.

För det andra: Att utöka möjligheten att överföra premiepension mellan makar är helt verkningslöst om man vill åstadkomma mer jämställda pensioner på samhällsnivå. Det går nämligen drygt 2,5 kvinnor med låg årsinkomst på varje man med tillräcklig hög årsinkomst för att överföringen ska sluta pensionsgapet. Dessutom kan vi förvänta oss att många väljer att leva singelliv, eller helt enkelt inte lever heterosexuellt.

För Forena och många av våra medlemmar är pension vardag. Vi efterlyser därför en höjning av pensionsavgiften. Genom att återställa pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent höjs pensionen i snitt med 1 500 kronor i månaden. Höjningen kommer ha störst effekt på kvinnors pensioner, eftersom kvinnor tjänar mindre än män och i högre utsträckning jobbar deltid, är långtidssjukskrivna och föräldralediga. När fler kan leva på sin inkomstpension minskar också behovet av pensionssystemets bidragsdelar såsom garantipension och bostadstillägg.

Vi efterlyser också ekonomiska incitament för privat pensionssparande. För tre år sedan slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Sedan dess har möjligheten att själv spara ihop till pensionen blivit en exklusivitet för företagare och höginkomsttagare. Istället för att återinföra avdragsrätten vill Forena pröva en modell med matchat sparande. Det innebär att om man exempelvis har ett månadssparande på 1 000 kronor bidrar staten med ett matchningsbidrag som motsvarar 30 procent av sparbeloppet – i det här fallet 300 kronor. Matchat sparande har varit populärt i de länder där det prövats, troligen eftersom det är lättbegripligt och har en direkt belönings­effekt.

Med dessa pensionsreformer sluts pensionsgapet mellan kvinnor och män snabbare, och kvinnor slipper bekymra sig för om kärleken kan trygga deras ekonomiska standard efter arbetslivet.

///

Susanne Lindberg, 1a vice ordförande Forena

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef Forena