Debatt: Höj bensinskatten och öronmärk pengarna till de bilberoende

I Sverige har vi idag ett politiskt klimat där självsäkerheten tryter och där vi som tittare ibland lyckas se öppna mål som istället dribblas runt kring i debatterna. Ett sådant öppet mål är frågan om svensk transportsektor och hur den ska sänka sina utsläpp.

Något alla partier håller med om är att vi inte kan fortsätta släppa ut som vi gör, men det de inte kan komma överens om är hur en rättvis omställning ska ske. Ett förslag som borde vara politiskt pragmatiskt för alla partier från vänster till höger inklusive Sverigedemokraterna är detta. Vi borde höja bensinskatten och öronmärka de skatteintäkterna till de som faktiskt är beroende av bil.

Att de som i debatten ofta benämns som landsbygdsbor som inte har någon fungerande kollektivtrafik och därmed drabbas mest av en höjd besinskatt, ska ju inte behöva bära svenska bilisters miljöskuld på sina axlar. De ska självklart kunna ha ett värdigt vardagsliv där man ska kunna leva oavsett vart man bor utan att de ska straffas med massa kostnader för det klimatförstörande liv storstadsbor lever. Hela Sverige ska kunna leva, det borde vara alla medborgares minimikrav på våra politiker.

Genom att öronmärkta dessa pengar skulle det kunna innebära att man hjälper dessa bilberoende individer att få upp en förnyelsebar lokal energikälla, sätta upp laddstolpar, konvertera sin befintliga bil gratis, köpa en begagnad elbil kraftigt subventionerat eller få köpa en ny elbil till ett rabatterat pris. Detsamma skulle kunna gälla andra fossilfria drivmedel som exempelvis biogas eller vätgas.

Där skon klämmer rejält för moder jord just nu är de fossila drivmedlen. Det är därför ofrånkomligt att vi måste höja bensinpriset för att få alla de som inte är beroende av bil att sluta köpa och köra fossildrivna bilar. Vi storstadsbor ska inte kunna legitimera vår lyxkonsumtion genom att argumentera för att en ökad bensinskatt drabbar de som är beroende av bilden. Att vara beroende och att kunna konsumera sig till lathet är två olika förutsättningar som måste separeras. Det är snarare vi som lyxkör som nu gör att de som är bilberoende drabbas av omställningen till ett fossilfritt välfärdsland. Vi som bor i städer med fungerande kollektivtrafik måste använda den och snarare fokusera vår energi på att göra kollektivtrafiken billigare och mer utbyggd än vad den är idag. Detta kommer gynna oss alla i slutändan.

Vi måste därför:

• Höja bensinskatten och öronmärka skatteintäkterna till de som idag är beroende av bil och hjälpa dem i sin omställning till hållbarare transportlösningar.

• Så snabbt som möjligt förbjuda nybilstillverkningen av massproducerade fossildrivna bilar. Industrin måste ställa om till biogas, eldrift, vätgas och andra drivmedel som inte är beroende av fossila bränslen.

• Ta bort bonus-malus-systemet vilket innebär subventioner på nybilsköp vilket tyvärr kommer främst köpkraftiga individer till del och rikta om subventionerna till konvertering av befintliga bilar istället.

• Sänka kostnaderna för kollektivtrafiken nationellt och bygga ut den över hela Sverige samt investera i cykel och gångvägar.

Det är inte individens ansvar att lösa klimatfrågan utan det är politikernas ansvar att hitta pragmatiska lösningar. Alla ska med och då innebär det att vissa måste få hjälp och att andra får betala för sin lyxkonsumtion eller välja ett bättre alternativ som faktiskt finns tillgängligt.