Debatt: Haveriet med fritidskortet står allt mer klart

Regeringen själva  bedömer att ungefär 65 procent av landets föreningar kommer nyttja fritidskortet under 2025. Det skulle innebära runt 750 000 kort. Det mest negativa scenariot man har kunnat tänka sig har utgått från en nyttjandegrad på cirka 25 procent, eller 279 000 barn och unga. 

Vad ser då ut att bli facit? Med bara ett par veckor kvar att hämta ut sitt fritidskort för 2025 har knappt 305 000 kort registrerats enligt fritidskortets hemsida. Det är en bedrövligt låg siffra.

När möjligheten att registrera föreningar för 2026 stängde den 30 oktober så hade bara 5 148 föreningar anslutits. Det är en mycket låg andel av alla de idrotts-, kultur- och friluftsföreningar i Sverige som skulle kunna vara med. Risken finns alltså att en stor del av de nedladdade korten inte kan användas. 

Så ger vi barn och unga en verkligt meningsfull fritid – inte genom ett administrativt tungt och för samhället dyrt fritidskort.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har inte kunnat svara på vare sig hur kommuner och föreningar ska kunna kompenseras för det extra arbetet och de tillkommande kostnaderna som fritidskortet har inneburit, eller på hur stor andel av de uthämtade korten som verkligen har använts.

Det låga användandet avslöjar också hur ineffektivt fritidskortet är för att uppnå målen med breddad rekrytering och ökade fritidssysslor för barn och unga. Det har gått mer pengar till de statliga myndigheternas, försäkringskassans och e-hälsomyndighetens byråkrati och administration än till stöd till familjerna.

Istället för att bygga upp register och digitala system så borde pengarna gå direkt till idrotten, kulturen och friluftslivet. Många föreningar vittnar om svårigheter att ta emot fler unga. Det som skulle hjälpa i det läget är att föreningarna får stöd för att utbilda fler ledare, skapa fler ytor för idrott, friluftsliv och kultur. Eller rekrytera fler lärare till kulturskolan.

Regeringen bör tänka om, bromsa reformen och lägga resurserna där de gör nytta. De medel som regeringen lägger på fritidskortet vill vi i Miljöpartiet lägga på höjda stöd till idrotten, friluftsorganisationerna och till att stödja kommunerna för att låta kulturskolorna växa. Så ger vi barn och unga en verkligt meningsfull fritid – inte genom ett administrativt tungt och för samhället dyrt fritidskort.