Debatt: Gör det enklare för utsatta kvinnor få en egen bostad

Den senaste månaden har sju kvinnor blivit mördade av män som de tidigare haft relationer till. Det har oundvikligen, och inte en dag för tidigt, medfört ett politiskt uppvaknande. Flera förslag om skärpta straff och förebyggande åtgärder har presenterats från hela det politiska spektrat, men en helt central del av den politiska debatten saknas – den om hur brottsoffer och våldsutsatt­a
ska kunna byta ut det otrygga hemmet mot ett nytt. Den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är nämligen hennes hem.

Unga bostadssökande har generellt sett varken kapitalet för att köpa eller kötiden för att hyra en bostad. Detta slår särskilt hårt mot unga våldsutsatta kvinnor. Förutom mycket små möjligheter att byta ut det otrygga boendet, som ofta delas med en ekonomiskt överlägsen förövare, mot en egen bostad, utgör våldsutövaren i många fall en säkerhetsrisk. Detta gör att våldsutsatta kvinnor kan behöva utöka sitt sökområde till andra kommuner eller begränsa sitt sökande till särskilda boenden.

Bristen på bostäder utgör ett stort hinder för våldsutsatta kvinnor att lämna den man som utsätter dem för våld. Ofta är de förpassade till att fortsätta leva på brottsplatsen, hemmet de delar med sin förövare. Våldsutsatta kvinnor måste, precis som alla andra, kunna efterfråga en trygg bostad och det är kommunernas skyldighet enligt lag att förutse och planera för detta.

Men enligt Boverket råder det idag underskott på bostäder i 212 av Sveriges 290 kommuner. Tre fjärdedelar av kommunerna rapporterar alltså underskott på bostäder, men andelen av befolkningen som bor i en kommun med bostadsbrist är högre, 90 procent. Detta gör att våldsutsatta kvinnor i större utsträckning blir erbjudna hyreskontrakt av socialtjänsten i utflyttningskommuner.

Hur länge ska våldsutsatta kvinnor och barn behöva bo på skyddade boenden, vandrarhem, hos närstående eller i många fall, kvar hos sina förövare? Alla har rätt till ett eget tryggt hem. Bostadsbrist, höga hyreskrav, skenande bostadspriser och ökad ekonomisk utsatthet omöjliggör detta idag.

Vi kräver att politiker och makthavare skyndsamt förbättrar förutsättningarna för att de som utsätts för våld i hemmet ska kunna hitta en trygg bostad. Vi välkomnar alla konstruktiva politiska förslag, men vill särskilt se:

Att det byggs lägenheter som kvinnor, med eller utan barn, har råd att bo i.

Att våldsutsatta kvinnor ges förtur till allmännyttiga bostäder i alla kommuner.

Att våldsutsatta kvinnors perspektiv respekteras och beaktas i den pågående utredningen om marknadshyra i nyproduktion
Att kravet om att vara skuldfri för att beviljas lägenhet tas bort ur reglerna för den som varit våldsutsatt.

Att det införs lättnader i inkomstkraven för våldsutsatta kvinnor som tvingats fly sitt hem. Den ekonomiska kontrollen är ofta en del av det våld som kvinnor utsätts för i sitt eget hem. När mannen har all kontroll över ekonomin, är det mycket svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Nu när det äntligen pågår partiöverskridande samtal om mäns våld mot kvinnor, bör politiker på nationell, regional och kommunal nivå börja med att säkerställa att den grundläggande rättigheten till en egen, trygg bostad kommer våldsutsatta kvinnor till dels.
Det kan rädda deras liv.

//////

Johanna Clarin
vice förbundsordförande för Jagvillhabostad.nu som arbetar för att förbättra ungas situation på bostadsmarknaden

Dilki Jayasooriya
förbundsstyrelseledamot Jagvillhabostad.nu

Marie Linder
förbundsordförande Hyresgästföreningen

Olga Persson
förbundsordförande Unizon, riksförbund för över 130 kvinnojourer, tjej- och ungdomsjourer

Rebecka Andersson
generalsekreterare Unizon