Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Gör det enklare att bygga tillsammans

En byggemenskap består av privatpersoner som tillsammans går ihop för att planera, bygga och förvalta sina egna bostäder i ett flerfamiljshus.
En byggemenskap består av privatpersoner som tillsammans går ihop för att planera, bygga och förvalta sina egna bostäder i ett flerfamiljshus. Bild: Foto: Fredrik Sandberg / TT

Dagens ETC.

För många människor finns en dröm om att få planera och bygga sitt egna boende tillsammans med andra. Med byggemenskaper skapas en möjlighet för de boende att planera husens utformning med fokus på kvalité och social hållbarhet. Idag har byggemenskaper svårt att få mark i kommunerna, svårt att få lån på banken och svårt med byggandet av småskaliga bostadsprojekt. Nu vill Miljöpartiet att det ska bli enklare för människor att bygga bostäder tillsammans.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Människor vill kunna bo på olika sätt i olika delar av livet. Därför är det bra om det finns flera sätt att välja på, inte bara hyresrätt, bostadsrätt eller villa. Det behöver byggas fler bostäder och det behövs fler aktörer på bostadsmarknaden.

Vi ser nu allt fler kollektiva boendelösningar växa fram på bostadsmarknaden, till exempel kollektivhus och bogemenskaper, men också det som kallas byggemenskaper. En sådan består av privatpersoner som tillsammans går ihop för att planera, bygga och förvalta sina egna bostäder i ett flerfamiljshus. 

Byggemenskaper har på senare tid glädjande nog fått ökad uppmärksamhet. Nyligen tog regeringen beslut om att införa ett startbidrag till den som vill bygga i den formen. Boverket har också tagit fram kunskapsstöd och vägledning för kommuner som vill underlätta för detta. Men det räcker inte. Miljöpartiet vill också att det ska bli enklare för människor att bygga bostäder tillsammans. 

Byggemenskaper är vanligt i Tyskland och många städer och delstater har särskilda program och stöd för just sådana. I Sverige finns det flera utmaningar för de som vill bygga sitt boende genom på det här viset. Det är svårt att bli tilldelade kommunal mark som kan byggas på, många kommuner vet inte vad en byggemenskap är, andra kommuner tilldelar inte mark till sådana. 

 En annan svårighet är att få lån från bankerna för den här typen av bostadsprojekt. Till skillnad från kommersiella aktörer så har inte byggemenskaper några avkastningskrav utan istället investeras egen tid och egna pengar. Fokus för en förening som bygger i egen regi är att få ner byggkostnaderna vilket leder till lägre boendeutgifter. Målet är ju att ha en långsiktigt god ekonomi både i projektet och i själva boendet. 

 Ingen av dessa utmaningar är omöjliga att lösa. Om vi vill så kan vi hitta lösningar och arbeta för att underlätta för att fler ska kunna bygga tillsammans.

 En byggemenskap är ett modernt självbyggeri – ”2000-talets egnahemsrörelse” – som utöver en mångfald på bostadsmarknaden erbjuder delaktighet i sitt boende och möjlighet för människor att förverkliga sina drömmar.

Därför vill vi miljöpartister utveckla politiken för att främja byggemenskaper i följande riktning:

Kommunerna måste i högre grad upplåta mark till byggemenskaper genom en aktiv markpolitik som gör det möjligt att bygga tillsammans. Till exempel kan detta göras genom att erbjuda tomträtter, vilket var vanligt när egnahemshusen byggdes. 

Bankerna måste få ögonen för nya boendeformer. Idag saknar bankerna ofta affärsmodeller för att låna till byggemenskaper, trots att kapital finns i befintliga bostäder. För att människor ska kunna bygga tillsammans måste de kunna låna. Startbidraget är viktigt för att en byggemenskap ska kunna betala omkostnader inför själva byggandet. 

Ett modernt självbyggeri måste underlättas genom att göra det ekonomiskt möjligt för fler hushåll att bygga tillsammans. Ett startbidrag underlättar men staten kan göra mer för att göra det möjligt för fler att bygga tillsammans.

 

Hittills har det funnits för få möjligheter för en grupp människor att gå ihop att påverka sitt eget boende. I Tyskland har den här typen av byggprocess funnits sedan 1980-talet och vi kan dra viktiga lärdomar från de tyska byggemenskaperna. I de tyska exemplen blir det också minskade boendekostnader på upp till mellan 20 och 40 procent.

 Att bygga i byggemenskaper skapar djupare engagemang i boendet, ökad social sammanhållning, högre byggkvalitet, större mångfald och även arkitektonisk variation av bostäderna. 

Byggemenskaper är framtiden. Det är dags att göra det enklare att bygga tillsammans!
///
Per Bolund

Språkrör och bostads­minister, Miljöpartiet
 

Emma Hult

Riksdagsledamot och ordförande civilutskottet, Miljöpartiet