Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Gängkriminalitet stoppas med en skola för alla

Bild: Foto: Shutterstock

Dagens ETC.

När politikerna nu ska stoppa gängvåldet så nämns inte den viktigaste punkten; att se till att inga elever lämnar skolan utan betyg. Och att låta alla elever gå vidare till gymnasiet. Det skriver skol­debattören Per Acke Orstadius.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Politikerna skulle i veckoslutet ha enats om åtgärder mot gäng­våldet. Men det gjorde de inte. De av politikerna, polisen och åklagarna föreslagna åtgärderna sammanfattas i 25 punkter. 14 av dessa åtgärder gällde strängare straff. 8 gällde bättre möjligheter att få fast brottslingarna. 2 vagt formulerade åtgärder gällde att genom skola och social­tjänst förebygga brottsligheten. Inget enda förslag gällde att hindra den rekrytering till de kriminella gängen som skolan bjuder på.

På 70-talet uppsökte man i Göteborg de ungdomar som efter årskurs 9 inte hade sökt till gymnasiet. Man erbjöd dem att gå kortare, yrkesinriktade gymnasielinjer. Nu hindras över 15 000 elever årligen att gå något gymnasieprogram för att de inte har fått tillräckliga betyg från grundskolan. Detta på grund av den betygsspärr som de hårdföra skolpolitikerna med Björklund i spetsen har infört. De flesta av dessa elever lyckas på något sätt ändå få ordning på sina liv. Men vad tror de hårdföra skolpolitikerna händer med de övriga elever som lämnas utan skola, utan jobb, utan självförtroende, utan framtidstro och utan pengar i ett bostadsområde där kriminella gäng redan har etablerat sig?

Det har inte saknats varningar för vad som då sker. Varningar som de stora tidningarna inte har velat föra vidare. Varningar som skolpolitikerna inte har velat ta till sig. Alltsedan 2014 har jag försökt sprida varningen för vad som händer om man inte ger eleverna den kompensation som de behöver för att lyckas i skolan. Och om man sedan hindrar dessa elever att gå ett gymnasieprogram genom en betygsspärr.

Varje dag möts vi av nyheten att någon eller några ungdomar bragts om livet. Vilka ungdomar drabbas av detta våld? Vi har anledning att tro att det mestadels gäller ungdomar med lågutbildade föräldrar som misslyckats i skolan.

Vad kan samhället göra för att dessa elever inte ska misslyckas i skolan? Man måste tidigt kompensera dem för de brister i språkförståelse och övriga förkunskaper som de behöver för att lyckas i skolan. För detta krävs det massiva insatser redan i förskolan. Detta har politikerna sedan länge sagt sig vara medvetna om men varit för snåla för att genomföra. Mycket litet har skett.

Till detta kommer att man måste undvika att tidigt sätta graderade betyg som gör att skolsvaga elever mister självförtroende och vilja att anstränga sig i skolarbetet. Och att man slopar den för många elever förödande betygsspärren till gymnasieskolan.

Snålheten har bedragit visheten. Priset för att inte vidta dessa åtgärder är oerhört högt. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark har forskat om kostnaderna för gängkriminalitet i Sverige. Deras rapport visar att en enda gängmedlem som är kriminell i 15 år kostar samhället cirka 23 miljoner. Ännu mycket högre blir kostnaden i liv och livskvalitet för de ungdomar som utövar eller drabbas av det dödliga våldet och deras föräldrar.

00:00 / 00:00