Debatt: Framtiden hänger på att vi kan lagra energi

Sverige måste ställa om energiförbrukningen av många skäl. Vi behöver självförsörjning, trygghet, stabilitet och kraft nog att elektrifiera samhället för ett fossil­oberoende. 

Vi har allt att vinna på att snabbt ställa om till användning av förnybar energi. Tekniken finns för att optimera en lösning som genererar både värme, energi och gör den tillgänglig då den behövs. 

Energilagring är en central pussel­bit för en säkrare, mer hållbar, effektiv och klimatvänlig energilösning. En revolution inom området pågår i växande skala. Nu är tiden inne för politiker, företag och allmänhet att hänga med på tåget mot en energieffektiv och hållbar framtid.  

Argument från skeptiker till sol- och vindkraft är ideligen att solen inte alltid lyser och att det inte alltid blåser, och att överföring mellan norr och söder inte fungerar. Därför menar man att kärnkraft skulle vara en mer tillförlitlig kraftkälla. Man glömmer bort att kärnkraft är både dyr och farlig. 

En lösning som det svenska företaget Azelio står för är att ­ladda systemet med hjälp av till exempel solceller (kan även drivas med andra typer av förnybar elektricitet som vind-, våg-, tidvatten- eller småskalig vattenkraft) som producerar el dagtid, som därefter omvandlas till termisk energi och lagras vid 600 grader Celsius. Med hjälp av Stirlingmotorn kan den lagrade och rena energin sedan användas som en stabil kraftkälla under dygnets mörka timmar.

Förnybar energi är både populär och prisvärd men det finns ett tydligt glapp i den globala förnybara energiomställningen. Den enorma energipotential som finns i sol och vind som går till spillo kan idag med modern energi­lagring optimeras. Det är prismässigt och tidsmässigt oslagbart. Dessutom är systemet skalbart, flexibelt och logistiskt smidigare än kärnkraft.

Idag håller satsningarna på förnybar energi – i form av av sol, vind och lagring – ojämn takt.

 Det investeras över 117 miljarder i vindkraft 2017–2024 enligt Svensk Vindenergi. Svenska kraftnät kommer behöva fördubbla antalet anställda för att klara utbyggnaden av nya elnät och det befintliga stamnätet. 100 miljarder kommer investeras de kommande tio åren. Solpaneler har blivit både billigare och mer effektiva, och totalt har hushållen själva investerat 2,5 miljarder kronor i solel under året. 

Det finns tecken på att när den förnybara elmarknaden når en etablering kring 25 procent behöver smart energilagring tillsättas för att systemet inte ska kollapsa. Därför att det kritiskt med energilagring som addering till förny­bara kraftkällor för att upprätthålla ett hållbart system. 

Dock går mindre än en procent av investeringar i energiomställningen till energilagring idag.

Energifattigdom är utbrett över världen och särskilt kring det så kallade ”solbältet”, nära ekvatorn. Över en miljard människor har idag ingen tillgång till elektricitet. Med de nya energisystem som energilagring tillför blir tillgången till billig, tillförlitlig energi en möjlighet att lyfta dessa områden ur fattigdom. Modulär och snabbt skalbar energilagring i kombination med solpaneler, har en potential att skapa en rättvis värld utan beroende av olja, gas – fri från korrupta statsmakter och länder. 

Energilagring bidrar till ett förnybart distribuerat elsystem som kan uppföras och drivas både i otillgängliga områden nära slutförbrukaren, utan behov av elnät, och som effektiv förvaring av energi och värme tills då den behövs. 

Miljöpartiet vill fortsätta satsa på energilagringsutveckling nationellt, regionalt och lokalt, och tillsätta en utredning om hur skattesystemet kan användas för att underlätta detta. Vi behöver satsa på ett elnät som kan möta våra framtida behov av förnybar elproduktion och lagring. I framtidens elnät spelar flexibilitet och lagring en betydligt större roll än idag.