Debatt: Folkets frihetskamp i Rojava behöver vårt stöd

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I höstas invigdes folkets parlament i Derik, Rojava – en region i västra Kurdistan och norra Syrien. Parlamentet är ett samarbete mellan New World Summit, en politisk och konstnärlig organisation, och det autonoma statslösa självstyret i Rojava. Omvärlden tycks överhuvudtaget ha väldigt lite kännedom om den revolution som tagit fart i västra Kurdistan. I ett område där destruktiva och våldsamma ideologier fått fotfäste med en nationalism som successivt inskränker mänskliga rättigheter har ett alternativ vuxit fram bland kurderna i Rojava. Detta tredje alternativ har hamnat i skuggan genom medias selektiva skildringar av den Arabiska våren och våldet i Mellanöstern. Under de extremaste av mänskliga förhållanden i ett område präglat av krig och lidande har folket i Rojava efter tusen år av förtryck och folkmord rest sig och lyckats bygga upp det mest demokratiska och feministiska samhälle som regionen eller rent av världen någonsin skådat.  

Vid starten av inbördeskriget i Syrien lyckades kurderna deklarera självständighet över Rojava – ett område de nekats i hundratals år. Men istället för att bygga upp en egen stat, valde folket en annan väg: ett demokratiskt federalt samhälle med öppen lokal demokrati vars fokus på representation tar hänsyn till de olika etniciteter som finns representerade i Rojava. Beslutet att bygga upp detta alternativa samhälle vilar på en stark kritik mot det rådande nationalstatssystemet med alla dess begränsningar som de menar ansvarar för de problem vi nu ser i världen: exploatering av jordens resurser, krig och konflikter, koloniala strukturer, socio-ekonomiska klyftor och ett patriarkalt samhälle där kvinnan är andra klassens medborgare. Kapitalism och industrialism har ersatts med kommunal ekonomi, kooperativ och ekologisk småskalig industri.

Idag är Rojava helt styrt av folket som tar alla beslut i de hundratals råd som finns i de olika stadsdelarna och byarna. Alla viktiga positioner måste vara jämt fördelade efter kön och etnicitet. För att ett beslut ska gå igenom krävs det att hälften av de som röstar är kvinnor. De har förbjudit all form av diskriminering och våld mot kvinnor varvid de öppnat upp kvinnohus och kvinnoakademier där det erbjuds skydd, utbildning och en mötesplats för att stärka kvinnor. De kurdiska kvinnornas kamp är dubbel. Dels kämpar de kvinnliga soldaterna i YPJ, den syrisk-kurdiska kvinnliga försvarsstyrkan, mot Daesh och dels kämpar de för att få stöd från andra demokratier i uppbyggandet av ett jämställt, demokratiskt och feministiskt samhälle. I våra möten och intervjuer med aktivister och politiker i Rojava förmedlar de alla en önskan om global solidaritet med deras projekt. Särskilt borde fler feminister uppmärksamma det revolutionen i Rojava inneburit: ett jämställt samhälle som stegvis upplöser patriarkala och nationalistiska strukturer.
 
Omvärlden ser på Mellanöstern och agerar som att den enda lösning som finns att tillgå är att gå nationalismen, militarismen och kapitalismen till mötes – bland annat genom militärallianser som NATO och blundar därmed för den väg folket i Rojava skapat. Istället för att stötta den feministiska och statslösa demokratin i Rojava i enlighet med FN resolution 1325, som ger kvinnor en central roll i fredsprocesser och återuppbyggande, väljer EU och USA att utesluta Rojava från fredsprocesserna och knyta allianser med Turkiet, ett land som stödjer IS med vapen och fri passage i utbyte mot att de mördar fler kurder. Även Sverige som anser sig bedriva en feministisk utrikespolitik valde att ge 700 miljoner kronor till den turkiska staten för att de ska stoppa människor från att kunna fly till Europa. Ett beslut som vi menar står i bjärt kontrast till såväl våra feministiska ambitioner som Sveriges politik för global utveckling (PGU) – vars kärna är att ett politiskt beslut aldrig får motverka ett annat i arbete för en rättvis och hållbar utveckling i världen.

Det är genom att vara för något som vi förändrar – låt oss därför i Sverige visa att vi är för en fredlig, demokratisk och jämställd utveckling i världen. Folkets frihetskamp i Rojava behöver vårt stöd och vår solidaritet. I en våldsam och konfliktfylld region, omgärdad av fiender, behöver Rojava allierade i sitt arbete för varaktig fred och ett jämställt och demokratiskt samhälle. Vi uppmanar därför svenska regeringen att upphäva sitt ekonomiska stöd och allt samarbete med Turkiet, att fortsatt vägra medverka i NATO och att istället diplomatiskt uppmärksamma och stödja folket i Rojava.

Sanna Ghotbi (Fi)
Kommunfullmäktigeledamot i Göteborg

Katerin Mendez (Fi)
Kommunfullmäktigeledamot i Malmö