Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: EU släpper sitt strama regelverk – det måste progressiva utnyttja

Pandemin har förändrat den ekonomiska politiken inom EU. Sverige måste vara med och skapa detta nya ramverk, skriver debattören.
Pandemin har förändrat den ekonomiska politiken inom EU. Sverige måste vara med och skapa detta nya ramverk, skriver debattören. Bild: Bild: Virginia Mayo/AP/TT

Dagens ETC.

Efter att pandemin tog Europa har de starka staterna i EU helt släppt tankarna på budget-ortodoxi. Nu ska det lånas, nu ska det satsas. Då måste svenska regeringen och arbetarrörelsen finnas med i diskussionen, skriver Anders Nordström, politiskt sakkunnig (S) i EU-frågor i Statsrådsberedningen 1999–2006.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I skuggan av coronakrisen ligger EU:s ekonomiska regelverk i ruiner. Vad det ersätts med avgörs av en politisk kraftmätning av enorm betydelse för Europas progressiva krafter. Men svensk socialdemokrati verkar inget ha sett, inget ha hört och inget ha förstått av vad som sker. Ska partiet än en gång hamna på fel sida när Europas ekonomiska karta ritas om?

Redan innan coronan vittrade EUs regelverk sönder under trycket av den ekonomiska verkligheten. Och sönderfallet omfattar hela den ekonomiska politiken, finanspolitiken, penningpolitiken och förbudet mot gemensamt skuldansvar.

Ryggraden i EUs budgetpolitik är Stabilitetspakten. En revidering av den var inprogrammerad redan innan pandemin och i februari 2020 presenterade EU-kommissionen ett första underlag. Där konstateras bland annat att pakten fördjupat lågkonjunkturer och försvårar de stora offentliga investeringar som behövs kommande år.

Sedan kom corona, revidering sköts på framtiden och istället suspenderades hela regelverket. Över en natt upphörde alla regler om underskott och skuld att gälla. Att försöka återinföra de gamla reglerna skulle skära djupa sår i EU:s ekonomi. Det inser alla så det kommer inte att ske.

I tre decennier sa Tyskland nej till gemensam EU-upplåning med motiveringen att det strider mot EU:s fördrag. I mars 2020 hann verkligheten ikapp. EU kan idag låna till nollränta. Efter en drastisk U-sväng insåg Tyskland och Frankrike att detta kan och bör utnyttjas för att lyfta EU:s ekonomier ur coronakrisen.

Resultatet blev det stödpaket på motsvarande 8 000 miljarder kronor, närmare 5,5 procent av EU:s BNP, för sysselsättning, klimatinvesteringar och coronastöd som toppmötet i juli antog. ”En engångsåtgärd”, betonades det. Men bläcket på mötesprotokollet hade knappt torkat innan Europeiska centralbankens (ECB) chef Christine Lagarde sa att stödmekanismen borde permanentas.

Minst omtalad men kanske mest betydelsefull är ECB:s kursomläggning. Idag köper ECB, liksom den svenska Riksbanken, upp medlemsländernas statsskuld i allt snabbare takt. När coronan kom försvann den regel som sa att banken inte får äga mer än 33 procent av ett lands statsskuld. De facto finansieras en stor del av EU-ländernas budgetunderskott idag av den egna centralbanken, helt i strid med fördraget.

Kan ECB och andra centralbanker i framtiden helt enkelt annullera den del av medlemsländernas statsskuld som banken äger och som pandemin orsakat? Om detta finns en begynnande debatt bland ekonomer i EU. Frankrikes förre ekonomiminister Arnaud Montebourg är en av dem som besvarar frågan med ja.

Samtidigt har Christine Lagarde sjösatt en revidering av hela ECB:s regelverk. Frågor som ställs är om ECB ska följa efter den amerikanska centralbanken Fed som nyligen mjukat upp låginflationskravet och lagt mer fokus på jobbskapande. Och hur ECB:s penningpolitik kan bidra till klimatomställningen.

Utfallet av revideringen påverkar också vår riksbank. Även centralbanker hos EU-länder utanför euron är med i det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och måste anpassa sina regelverk till ECB:s.

Hur EU:s ekonomiska ramverk ser ut när dimmorna lättar är viktigt för alla som vill föra en politik för full sysselsättning, välfärd och klimatansvar. Men var står svensk arbetarrörelse? Den ekonomiska politik Ernst Wigforss, eller för den delen Olof Palme, stod för har steg för steg ersatts av snäv budgetortodoxi med fokus på budgetöverskott och sänkt statsskuld. Det gäller även i EU. Det löper en röd tråd från förra översynen av ramverket när dåvarande partiledare Mona Sahlin skrev att ”EU behöver en stramare stabilitetspakt” till dagens partiledares försök att stoppa årets stödpaket.

Bland europeiska partikamrater ses svenska (S) i dessa frågor ofta som en lite udda särling. Men också i svensk socialdemokrati växer stödet för en annan ekonomisk politik. LO driver på för ett spårbyte. Reformisterna är nu största S-förening och kräver ny kurs också i EU-politiken. Vilken sida svenska S står på när EU:s ekonomiska regelbok nu skrivs om är ännu en öppen fråga.

00:00 / 00:00