Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: EU måste svara med skarpare klimatpolitik

En protestskylt i Glasgow uppmanar till att 1,5 grader-målet ska hållas. Det är fortfarande vid liv, ”men dess puls är svag” skriver debattörerna.
En protestskylt i Glasgow uppmanar till att 1,5 grader-målet ska hållas. Det är fortfarande vid liv, ”men dess puls är svag” skriver debattörerna. Bild: Scott Heppell/AP/TT

Dagens ETC.

Åtaganden om fördubbling av stödet till klimatanpassning till 2025, världens länder ska uttala att fossila bränslen är orsaken till klimatkrisen och skärpa sina klimatmål för 2030 redan under det närmaste året. Fortfarande är 1,5 grader-målet vid liv, men dess puls är svag och mycket högre tempo krävs om vi ska nå det.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Klimatförhandlingarna drog ut på tiden, ungefär ett dygn efter mötets sluttid enades världens länder sent i lördags. Det är inte en text som alla var nöjda med, tvärtom. vi länder som är mest ambitiösa och de hårdast drabbade länderna uttryckte tydligt vårt missnöje.

Det är positivt att man efter 30 år äntligen vågar nämna kol och fossila bränslen i en beslutstext. Samtidigt är det helt otillräckligt. Beslutet talar om nedfasning av kol och utfasning av fossila bränslen, men vare sig olja eller gas nämns explicit. Det här visar hur starka de fossila intressena fortfarande är och även om det är en viktig vinst att det fossila nämns, är striden långt ifrån vunnen. 

En central del av överens­kommelsen är att de som drabbas hårdast av klimatförändringarna nu ska få mer ersättning och stöd för att kunna anpassa sina samhällen. Sverige ledde förhandlingarna om klimatfinansiering under COP26. ­Efter hårda förhandlingar både dagar och nätter har alla länder nu enats om en fördubbling av pengarna till klimatfinansiering för klimat­anpassning till 2025. Det kommer att rädda liv och minska sårbarhet och fattigdom världen runt.

Överenskommelsen är långt från perfekt. Texten innehåller inte det krismedvetande som behövs. Men kravet från klimattoppmötet är tydligt – alla parter måste höja sina ambitioner för att minska utsläppsgapet till 2030. Redan nästa år ombes världens länder att återkomma med skärpta åtaganden. Det är helt avgörande för att minska utsläppen så snabbt som krävs för att klara klimatkrisen. 

Det innebär också att EU lämnar Glasgow med en bakläxa och måste se över sin egen klimatpolitik. Exempelvis innebär det att EU:s klimatlag behöver bli mer ambitiös. 

Den klimatpakt som antogs i Glasgow klubbades med enhällighet. Internationella klimatförhandlingar bygger på konsensus, vilket i praktiken innebär att länder med stora fossilintressen har veto. Det spelar ingen roll om en majoritet vill vara mer progressiva och offensiva, utfallet från klimatförhandlingar blir den minsta gemensamma nämnaren som länderna kunnat enas kring. 

Det gör både att utfallet är en framgång givet förutsättningarna, och att det inte är i närheten av det klimatavtal världen egentligen hade behövt. Vägen till de kraftiga utsläppsminskningar som behövs är fortfarande en lång och brant uppförsbacke. 

Vi har under de senaste dagarna hört stora ord och löften från världens ledare men nu behöver vi verkliga klimatåtgärder redan under detta årtionde, inte bara någon gång senare i framtiden. Vetenskap­en är tydlig, vi har otroligt lite tid kvar att agera om vi ska undvika ännu värre klimatkatastrofer. Löftena får inte lämnas kvar när världens ledare rest hem från Glasgow. 

För EU:s del är klimatpaketet “Fit for 55” vår uppenbara chans att överträffa våra klimatmål. Få saker kommer vara så viktiga under nästa år som att EU antar en skarp och tydlig klimatpolitik. Det starka engagemang från civilsamhälle och klimataktivister som syntes under mötet är också positivt och skapar förutsättningar för fortsatta framgångar runt förhandlingsborden.