Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: En present till storbolagen

I juni i år samlades medlemmar från Skiftet, Greenpeace Stockholm, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, PUSH Sverige och Nätverket Stoppa TTIP i Stockholm för att demonstrera mot TTIP och CETA.
I juni i år samlades medlemmar från Skiftet, Greenpeace Stockholm, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, PUSH Sverige och Nätverket Stoppa TTIP i Stockholm för att demonstrera mot TTIP och CETA. Bild: Bild: Maria Henriksson

Dagens ETC.

Med Ceta riskerar vi få en enkelriktad gata där det bara går att privatisera men aldrig dra tillbaka misslyckade privatiseringar, skriver debattörerna.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Om drygt en vecka kommer EU:s handelsministrar mötas i Bratislava för att besluta om EU ska skriva under Comprehensive economic and trade agreement (Ceta), som är ett fulhandelsavtal mellan Kanada och EU.

Likt TTIP-avtalet med USA kommer även detta avtal innehålla en direktörsdomstol, där företag kan stämma länder om deras lagstiftning hotar företagens framtida vinst. Det är kort och gott en present till storbolagen.

Det finns flera exempel på hur storbolag använder sig av direktörsdomstolar för att attackera demokratin. Ett kanadensiskt oljebolag försöker just nu stämma USA på 15 miljarder dollar eftersom president Barack Obama inte vill bygga en oljepipeline. Kanada har i sin tur har blivit stämda på 250 miljoner dollar efter att provinsen Québec genomfört en folkomröstning som beslutade att förbjuda gasborrning under en särskilt viktig flod.

Direktörsdomstolen i Ceta-avtalet har fått flera organisationer att ifrågasätta avtalet och vem det egentligen gynnar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I Sverige är de stora fackorganisationerna LO, TCO och Saco för Ceta-avtalet. Men enskilda fackförbund, såsom Kommunal, har varit mot avtalet. De varnar för att arbetstagares rättigheter skulle kunna ses som ett handelshinder. Vidare menar Kommunal att Ceta kan leda till dyrare mediciner, underminera den offentliga upphandlingen och låsa fast privatiseringar. På LO-kongressen förlorade Kommunals linje men runt om i LO-förbunden jäser missnöjet.

Trots att Ceta ännu inte har antagits fullt ut har det redan fått konsekvenser för klimatet. En rad experter anser att EU-kommissionen urvattnade ett direktiv om bränslekvalitet som en eftergift till Kanada med Ceta i åtanke. Via det så kallade bränsledirektivet öppnas nu dörren för tjärsand från Kanada till EU.

Flera miljöorganisationer har larmat för att Ceta kan bli en katastrof för klimatet. Till exempel har European environmental bureau, en paraplyorganisation där bland annat Naturskyddsföreningen ingår, skrivit i en rapport om hur direktörsdomstolar kan användas för att underminera klimat- och miljölagar.

Ceta-avtalet skiljer sig från andra handelsavtal och riskerar att skynda på onödiga liberaliseringar. När EU förhandlat avtal har de tidigare skrivit en förteckning av vad som ingår i liberaliseringsåtagandet. Alla bestämmelser som inte ingår i förteckningen undantas automatiskt. Detta är vanligt för exempelvis välfärdssektorer och branscher med monopol där privatiseringar varit misslyckade.

I Ceta har EU och Kanada gjort tvärtom. De har gjort en lista över alla bestämmelser som ska undantas. Alla andra bestämmelser blir liberaliserade automatiskt, även framtida sådana.

Trots att så många har visat oro för vad Ceta kan ha för konsekvenser är den svenska regeringen fortfarande positiv till avtalet. Regeringen hävdar att välfärden skyddas med hjälp av dessa undantag, trots att flera vetenskapliga studier visar att undantagen som gjorts inte kommer vara tillräckliga för att skydda välfärden.

Med Ceta kan det bli omöjligt för Sverige att dra tillbaka privatiseringar som redan är gjorda, exempelvis inom järnvägen och eller välfärden. Med Ceta riskerar vi få en enkelriktad gata där det bara går att privatisera men aldrig dra tillbaka misslyckade privatiseringar.

Varför är då EU-kommissionen och den svenska regeringen odelat positiva till ett avtal som så många andra är oroade över? Argumentet är jobb och tillväxt.

Hur mycket tillväxt kan vi då vänta oss med Ceta? Enligt EU-kommissionens rapport kommer avtalet på lång sikt ge hela EU-området en tillväxt på 0,02 till 0,03 procent och en ökning av exporten på 0,07 procent. Om avtalet verkligen kommer ge oss några jobb är osäkert.

Det handlar alltså om en tillväxt på några promille och då är beräkningarna byggda på optimistiska antaganden om tillväxt. EU och den svenska regeringen väljer att riskera vår välfärd, miljö och demokrati för nästan ingenting.

Därför demonstrerar 100 000-tals i Tyskland, 10 000-tals i Österrike, 100-tals demonstrerar i Sverige i morgon, lördag.