Debatt. .

2018-01-13 07:25
Bild: Jonas Ekströmer / TT

En modell som sprids – men borde skrotas

New Public Management (NPM) tycks inte vara på väg bort, trots kritik. Den svenska sjukvården behöver en organisation som inte baseras på kvantitativa mätningar utan utgår från kvalitet och empati.

Det är lätt att tro att New Public Management (NPM) är på väg bort efter den starka kritik som det mött från forskare samt patienter och anställda som drabbats.  Den engelske professorn Christopher Hood, som myntade begreppet NPM med dess starka betoning på kvantitativa mätningar, har visat att dessa metoder inte fungerar. Regeringen har tillsatt Tillitsdelegationen för att leta alternativ.

Men förvånande nog lever NPM fortfarande på vissa håll. Kanske borde vi inte bli förvånade över att sjuksköterskorna på Nya Karolinska, strävar att bli certifierade enligt den amerikanska NPM-metoden Magnetmodellen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

Det sjukhuset är ju organiserat efter principer från ekonomerna på Boston Consulting Group.

 

Större överraskning är det att Östergötlands landsting så sent som i juni ifjor beslutade att inleda en förstudie om Magnetmodellen och kanske allra störst överraskning är det att Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) rekommenderar metoden:

”I Magnetmodellen är mätning av resultat betydelsefullt.”, skriver SSF.

”Tonvikten ligger på att mäta omvårdnadens resultat… I detta arbete finns stora likheter med svenskt utvecklings- och förbättringsarbete baserat på mätningar i olika kvalitetsregister, men där många register saknar eller har få variabler.”

Fler mätningar efterlyses alltså.

Hur kan SSF ansluta sig till detta? Har de gått på smickertricket?  Karolinska universitetssjukhuset har i den nya organisationen lagt stort fokus på kompetensutveckling och på sjuksköterskors möjligheter att göra karriär, berättar en sjuksköterska i sjuksköterskefackets tidskrift Vårdfokus. ”Det allra viktigaste är att sjuksköterskor ska kunna göra karriär”, säger hon också.

Inget nämns i SSF:s beskrivning av Magnetmodellen om de lagar och föreskrifter som gratis finns att hämta i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Socialstyrelsens föreskrifter samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Istället talas det om certifiering, en kommersiell verksamhet med regler som ska uppfyllas och där man betalar för att bli godkänd.

SSF skriver att det finns stora utmaningar inom den svenska hälso- och sjukvården och omsorgen med bemanningsproblem, kompetensbrister och överansträngd vårdpersonal.   

Varför de skulle kunna lösas med nya NPM-mätningar framgår inte. Det är resultatet och inte mätningen av detta som är det viktiga. Kritiken är ju kopplad till att alltför mycket tid och resurser satsats på mätningar med negativa konsekvenser för både arbetsmiljön och resultaten.     

Frågan är varför SSF, som säger sig arbeta för sjuksköterskans professionella utveckling och för en god omvårdnad för patientens, vårdens och hela samhällets bästa, inte tar fram en egen alternativ modell.

Det har dess motsvarighet bland läkarna, Svenska Läkarsällskapet, gjort. De har alternativet En värdefull vård, som inte ska förväxlas med Boston Consulting Groups Värdebaserad vård. Hemtjänsten i Sundsvall har tagit fram den kända Skönsmonmodellen. Fackförbundet Kommunal har publicerat två utredningar om alternativ. En gemensam nämnare i alla dessa är ökat personalinflytande med tillit till professionerna i utövandet av deras uppdrag. Och om dessa inte räcker som inspiration så har regeringens Tillitsdelegation anordnat flera seminarier och publicerat flera rapporter.

Det finns gott om kunniga, engagerade sjuksköterskor med erfarenheter från både Sverige och Norge, som skulle kunna bidra till att ta fram en sådan modell, för att inte tala om lärarna på vårdutbildningarna. Det är inte nödvändigt att gå över ån efter vatten och betala för en mätningsfixerad modell från den kommersialiserade amerikanska sjukvården. Den svenska sjukvården behöver en organisation som inte baseras på en massa kvantitativa mätningar utan utgår från kvalitativa bedömningar och betonar empatisk förmåga.  

Kerstin Eldh
Gunilla Ryd

Företräder Gemensam välfärd Malmö. Författare till rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar … till nytta för vem?” om NPM och strategier för alternativ.