Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: En bra eftervalsanalys handlar om vad som faktiskt skett

Bild: Janerik Henriksson/TT & Jessica Segerberg

Dagens ETC.

Centralt för en bra valanalys är att den bör förhålla sig till de strategier som vi faktiskt har haft och den valrörelse som vi faktiskt har bedrivit. Vårt mål var en rödgrön majoritet och ett så stort vänsterinflytande som möjligt. För att uppnå målsättningen måste den rödgröna sidan vinna arbetarväljare. Det gäller såväl miljonprogram som bruksort och andra områden, skriver Hanna Gedin, biträdande partisekreterare Vänsterpartiet.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Valet blev en rysare och ännu finns inget valresultat. Men det går redan att konstatera att Vänsterpartiets resultat, trots en fin valrörelse, är en besvikelse. Nu behöver vi göra en ordentlig analys av vad som hänt, en analys baserad på fakta om varför människor röstat som de gjort. Bara så kan vi lära oss något nytt, ändra på det vi behöver och stärka oss framåt. Att istället snabbt lyfta fram just de käpphästar som man alltid lyfter fram, det tror jag är en mindre fruktbar form av debatt.

Vi kommer att behöva diskutera och analysera många saker, både vad vi har gjort och samhällsutvecklingen i stort. Men något vi redan vet och som är svårt att komma runt, är att valrörelsen i många avseenden kom att handla om Sverigedemokraterna. Antingen för att partier anpassade sig till Sverigedemokraternas retorik och politik eller för att partier ständigt lyfte fram Sverigedemokraterna i debatten. Socialdemokraterna gick till val på ingenting. När Vänsterpartiet försökte fokusera på välfärdsreformer, historiskt stora klimatinvesteringar och marknadsskolan pratade de andra partierna om Sverigedemokraterna. Det försvagade både oss och de rödgröna i stort. En lärdom som alla partier bör dra är att människor väljer originalet istället för kopior. Valets vinnare blev mycket riktigt Sverigedemokraterna. 

Nu sprids en del felaktiga bilder av vad som skulle ha varit Vänsterpartiets strategi inför valet.

Centralt för en bra valanalys är att den bör förhålla sig till de strategier som vi faktiskt har haft och den valrörelse som vi faktiskt har bedrivit. Oavsett vad man tycker om dessa måste det vara de som utvärderas.

Nu sprids istället en del felaktiga bilder av vad som skulle ha varit Vänsterpartiets strategi inför valet. Det framställs här och var som att våra ambitioner att nå människor i bruksort framför allt var en valstrategi. Men att bredda oss bland arbetarväljare är ett långsiktigt mål för år 2030 taget av kongressen, inte något vi väntat oss några snabba resultat av i detta val. Även i valet nu försökte vi nå bruksortsväljare, men det är direkt felaktigt att framställa det som att dessa skulle vara de enda väljare vi riktat oss till.

Redan på kongressen 2020 beslutade våra medlemmar att Vänsterpartiet måste spela en annan roll i politiken. Vänsterpartiet måste vinna stöd i hela landet. Därför jobbar vi också med andra väljargrupper. I detta val vände vi oss till exempel särskilt till väljare i miljonprogramsområden. Aldrig har vi knackat på så många dörrar eller ringt så många väljare som nu. Vi hade en ambitiös riktad kampanj i sociala medier. Det har gett resultat. Preliminära siffror visar på stora framgångar i många miljonprogramsområden.

Vårt mål var en rödgrön majoritet och ett så stort vänsterinflytande som möjligt. För att uppnå målsättningen måste den rödgröna sidan vinna arbetarväljare. Det gäller såväl miljonprogram som bruksort och andra områden. Hade vi bara satsat på att röstmaximera och inte brytt oss om vem som styr Sverige, så hade vi kunnat fokusera på att ta väljare från andra partier inom blocket. Men vi tog ett större ansvar. 

Vår strategi var att fokusera på klassiska vänsterfrågor. Vi pratade om att äntligen vända 30 års utveckling av privatiseringar. Vi la förslag om stora välfärdssatsningar och hade, mig veterligen, den största klimatsatsningen någonsin i vårt partis historia, med 700 miljarder kronor. 

Vissa säger att klimatpolitiken skulle vara orsak till att vi backar. Att vi har haft ett visst väljartapp till Miljöpartiet står klart, men det ligger nära till hands att tro att det till stor del handlar om stödröster för att få en rödgrön majoritet. Här kommer vi att få en tydligare bild när mer data finns.

Väljarna tycker att klimatet är en av de viktigaste frågorna, men de breda väljargrupperna ger den inte stor betydelse när de väljer parti. Människor tror inte på politikens möjligheter att komma med lösningar. Det är det vi har försökt förändra, genom att fokusera på det som politiken mycket konkret kan styra för att snabbt få ned utsläppen. Då handlar det till stor del om områdena transport, industri, bostad och energi. Det handlar om politikens ansvar.

Jag är stolt över att vi gått från att vara ett parti som lägger förslag på höga målsättningar till att också vara ett parti som har lösningarna på hur klimatomställningen ska gå till. Vi har lagt om vår ekonomiska politik och satt klimatet i centrum. Det är inte längre någon sidofråga. 

Det finns de inom partiet som inte är nöjda med den här linjen, det har lett till att närapå varje intervju som borde handlat om våra förslag för att pressa ned utsläppen istället handlat om internkritik. Det behöver också analyseras.

Samtidigt som vi drar lärdomar av valrörelsen måste vi nu också mobilisera motståndet mot det blåbruna blocket och kanalisera den oro som många, med rätta, känner inför den politiska utvecklingen. Om de högernationalistiska bildar regering kommer vi att få en kall högerpolitik i kombination med rå rasism. Vi behöver organisera, protestera men också formulera alternativ. För många människor utgör Vänsterpartiet hoppet. Det visar inte minst den rekordartade medlemstillströmning vi haft den senaste tiden och som gjort att vi idag har fler medlemmar än vad vi har haft på flera decennier. Oavsett vad vi kommer fram till i våra valanalyser är det en mycket bra grund att bygga på.