Debatt. .

2018-11-04 04:00
”Prognoser visar att cirka 200 miljoner människor kommer att tvingas lämna sina hem på grund av klimatets påverkan och vara på flykt år 2050”, skriver debattören.  Bild: Johan Nilsson/TT
”Prognoser visar att cirka 200 miljoner människor kommer att tvingas lämna sina hem på grund av klimatets påverkan och vara på flykt år 2050”, skriver debattören. 
Puffetikett
Dagens ETC

Efterlyses: Migrationspolitik som tar hänsyn till klimatförändringar

De långsamma klimatförändringarna kommer skapa permanent migration.

Under sommaren blev det tydligt för många att klimathotet är närmare än förut. De rekordvarma temperaturerna skvallrade om faktiska förändringar som många än idag försöker släta över. Trots otaliga larmrapporter från forskare och miljöorganisationer fortskrider den livsstil som de flesta av oss ändå ser kan innebära slutet för planeten.

Många av oss kopplar dessa omställningar till att vi i framtiden kanske inte konsumerar animaliska produkter eller transporterar oss annorlunda men den absolut största konsekvensen av klimatförändringarna kommer att vara migration.

Prognoser visar att cirka 200 miljoner människor kommer att tvingas lämna sina hem på grund av klimatets påverkan och vara på flykt år 2050. Vi är många som känner oro och som väntar spänt på politiska reformer och riktlinjer. Men för att kunna göra det på ett bra sätt bör frågan om migration lyftas högre upp på agendan.

Klimatdriven migration delas ofta in i två typer enligt Migrationsinfo för alla. Det första är när flykt sker på grund av plötsliga och snabba klimathändelser såsom naturkatastrofer som skapar en kortvarig flykt inom sitt eget land. Det andra är långsamma klimatförändringar såsom torka, svält eller höjning av havsnivån och höjning av temperaturen och som skapar permanent migration inom det egna landet men också utanför landets gränser. Det senare är grunden till konflikter vilket i sin tur också leder till flykt och till att människor inte kan återvända hem.    

Idag blir det vanligare med rapporter om naturkatastrofer som går att härleda till den globala uppvärmningen. 2017 drabbades många länder av naturkatastrofer vilket ledde till att cirka 24,2 miljoner människor tvingades fly inom sitt land och sommaren 2018 blev även vi i Sverige, genom bland annat torka och skogsbränder, varse problemen. Klimatförändringarna är inte bundna till nationsgränser men vad händer när människor behöver fly sina hem och behöver vår hjälp?

Antalet naturkatastrofer kommer att öka och enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR, väntas ökad torka och hetta respektive kraftigt ökad nederbörd att leda till stora förflyttningar av befolkningar. Därtill påverkas 600 miljoner människor bosatta i kustnära områden av den globala havsnivåhöjningen. De långsamma klimatförändringarna kommer därmed skapa permanent migration.

Det är alltför sällan frågan om klimatdriven migration debatteras och det råder delade meningar om detta ska rymmas inom asylrätten. Tidigare kunde man i Sverige få övrig skyddsstatus om man inte kunde återvända på grund av miljökatastrofer men idag är detta en gråzon.

Sommarens klimat- och miljödebatt har haft fokus på individuella åtgärder där diskussionen har handlat om att rädda planeten för att säkra en god levnadsstandard för våra barn och barnbarn. Men den levnadsstandard vi har idag är inte bunden till nationsgränser, tvärtom påverkar den andra länder och tvingar människor att fly från sina hem.

Parallellt med strukturella åtgärder för att förhindra klimatförändringar behöver vi också en migrationspolitik som tar hänsyn till politiska, sociala, ekonomiska och klimatförändringar som faktorer för flykt. Det här en fråga som bör lyftas inom Sverige men framför allt på EU-nivå. Så länge vi inte kan enas på internationella plattformar kommer vi inte kunna åtgärda och ge stöd till de människor som tar konsekvensen av vår levnadsstandard. Frågor vi bör diskutera är hur vi tar ansvar för vår konsumtion samt hur vår människosyn är om vi hellre fokuserar på tillväxt än att hjälpa och erbjuda en plats att bo för de som inte längre kunnat bo kvar.

Kan franska studenter bojkotta företag och framtida arbetsgivare som inte tar klimatförändringarna på allvar kan vi ha politiska ambitioner som sträcker sig längre än åtgärder på symtom i kombination med lösningar på problemet.

Nasra Ali 
Förbundsordförande, Socialdemokratiska studentförbundet.